Advokaten 1
Fokus Trovärdighetsbedömningar i asylmål » Den sv
årfångade identiteten Det är den asylsökande själv som har bevisbördan för att styrka sin påstådda identitet, eller i alla fall göra den sannolik. Språkanalyser och åldersbedömningar är redskap för att göra det – redskap som dock ifrågasätts från många håll. E n stor del av de asylsökande som kommer till Sverige saknar giltiga ID-handlingar.Många gånger kan det därför vara en svår utmaning att fastslå grundläggande fakta, som personens ålder och varifrån han eller hon kommer. Enligt Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2011:15 kan språkanalyser ha ett betydande bevisvärde i enskilda fall, förutsatt att de genomförs på ett rättssäkert sätt och håller god kvalitet. Och advokat Petter Aasheim konstaterar att språkanalyser många gånger kan vara till fördel för hans klienter, då de bekräftar deras uppgifter. Men han ser ett grundläggande problem i att personerna bakom analyserna – analytikerna – är så anonyma. KRITIKEN MOT SPRÅKANALYSERNA Språkanalys är en metod för att visa – eller göra sannolikt, som beviskravet lyder – varifrån en person kommer. Det finns många företag som erbjuder språkanalys. Migrationsverket har avtal med ett par av dessa. Under de senaste åren har Migrationsverket fått hård kritik från både jurister och lingvister för hur språkanalyser genomförs och för att de 46 håller en alltför låg kvalitet. En rad fall har lyfts fram, där asylsökande riskerat utvisning till vad som uppges vara fel länder. Radioprogrammet Kaliber kunde 2012 visa på stora brister i en del analyser genomförda av företaget Sprakab. Kaliber pekade bland annat på att analytikerna hade alltför dålig utbildning, och att de ofta fick arbeta med analys av språk de inte själva hade som modersmål. Migrationsverket lät 2013 genomföra en egen granskning av Sprakabs analyser, med hjälp av lingvister i Nederländerna. Granskningen visade att nio av tio analyser höll en god kvalitet. Det visade sig dock senare att Migrationsverket låtit Sprakab välja ut de analyser som granskades. 2014 fick kritiken mot analyserna ny fart när brittiska medier rapporterade om att hundratals asylsökande befarades ha utvisats på felaktiga grunder efter språkanalyser genomförda av Sprakab. I Sverige följde SVT:s undersökande journalister i Uppdrag granskning upp med ett program om Sprakab, också det mycket kritiskt. Advokaten Nr 1 • 2015 – Du har i princip hemliga vittnen, som vi inte får lov att förhöra. Domstolarna säger nej till förhör, vilket också känns ganska unikt för asylrätten. Jämför man med brottmål skulle det vara otänkbart att det kommer något hemligt vittne från SKL och uttalar sig om någonting som man inte får ställa frågor om, säger Aasheim, och tillägger att dessa analyser ofta tillmäts ett alltför högt bevisvärde av Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Advokat Viktoria Nyström är av samma uppfattning. – Den praktiska betydelsen av en språkanalys är större än vad Migrationsverket går ut med. De säger att en språk analys aldrig ensam kan ligga till grund för ett avslagsbeslut. Trots det så får vi avslagsbeslut på avslagsbeslut grundat på språkanalysen, konstaterar hon. Både Petter Aasheim och Viktoria Nyström har erfarenhet av att bemöta språkanalyser som talar till klientens nackdel. Petter Aasheim brukar gå igenom språkanalysen i detalj och ifrågasätta utlåtandet som lämnats utifrån innehållet och de slutsatser som har dragits. Ibland kan det också vara motiverat att ta in en egen språkanalys. – Men här kan det bli problem på grund av att vi inte får ersättning för sådana utlägg. Många biträden tvekar