Advokaten 1
Nyheter HD beslöt om ansvarsgenombrott för ägarna
till ett processbolag Aktiebolagets ägare blev personligen ansvariga för rättegångskostnaderna. De två ägarna till ett aktiebolag, ett så kallat processbolag, använde bolaget som medel för att kunna driva en rättsprocess om en fordran på drygt 64 miljoner kronor. Aktiebolaget hade köpt fordringen från ett konkursbo. Bolaget bedrev inte någon annan verksamhet än processen. Ägarnas avsikt med processbolaget var att begränsa sin risk för negativa ekonomiska konsekvenser vid förlust i processen, men att samtidigt behålla möjligheten att få del av de ekonomiska fördelarna vid framgång. Bolaget förlorade processen och skulle enligt domen betala svarandebolagets rättegångskostnader på 3,3 miljoner kronor. Processbolaget försattes då i konkurs på egen begäran, med ett underskott som motsvarade skulden för rättegångskostnaderna. Därefter stämde svarandebolaget aktieägarna Den som stäms till domstol kan i princip inte undandra sig att bli indragen i rättegången enligt HD. och menade att de hade ett personligt ansvar för denna skuld enligt principerna för ansvarsgenombrott. grundregeln i aktiebolagslagen 1 kap. 3 § första stycket är att ägarna i ett aktiebolag inte har något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Under vissa förutsättningar kan ägarna ändå bli personligen ansvariga med stöd av principer som inte finns fastställda i lag – ansvarsgenombrott. Högsta domstolen konstaterar i sin dom om personligt ansvar för rättegångskostnaderna att den som stäms till domstol i princip inte kan undandra sig att bli indragen i rättegången. Svaranden skyddas främst av rättegångsbalkens regler om rätt till ersättning för rättegångskostnader. Ersättningsreglerna verkar också handlingsdirigerande genom att risken för rättegångskostnadsansvar står mot möjligheten till framgång i processen. hd bedömer att arrangemanget med processbolaget uteslutande syftade till att kringgå rättegångsbalkens regler om ansvar för rättegångskostnader och att rubba det incitament och den balans som rättegångskostnadsreglerna avser att åstadkomma. Därför anser HD att ägarna är skyldiga att svara personligen för motpartens kostnader i processen. Högsta domstolens dom den 11 december 2014 i mål nr T 2133-14 Ökat förtroende för rättsväsendet Alltfler uppger att de har stort förtroende för rättsväsendet. Det gäller särskilt unga människor. Samtidigt minskar människors oro för att de ska utsättas för brott. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2014 som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade nyligen. I Sveriges befolkning i åldrarna 16–79 år är det 60 procent som uppger att de har stort förtroende för rättsväsendet. Det innebär en ökning med 6 procentenheter sedan 2006. Lika stor andel, 60 procent, uppger att de har stort förtroende för polisen. På längre sikt är det förtroendet för kriminalvården som har ökat mest, från 29 till 42 procent. Ändå har kriminalvården fortfarande lägst förtroende av alla rättsväsendets myndigheter. Störst förtroende för rättsväsendet har ungdomar i åldern 16–19 år. Den andel som oroar sig för att bli utsatt för överfall eller misshandel har minskat med en tredjedel, från 15 procent år 2006 till 10 procent år 2014. Under samma period har oron JO-kritik mot Migrationsverket Justitieombudsmannen (JO) riktar kritik mot att Migrationsverkets it-system för förordnande av offentliga biträden missgynnar personer som i och för sig uppfyller lämplighetskraven. När ett offentligt biträde förordnas föreslår Migrationsverkets itsystem i första hand en advokat eller en biträdande jurist vid en advokatbyrå. Andra personer föreslås först om en advokat eller en biträdande jurist inte är tillgänglig. Migrationsverket har understrukit att systemet inte Advokaten Nr 1 • 2015 utesluter att andra än advokater och biträdande jurister förordnas och att den som förordnar ett biträde inte är bunden av den person som systemet föreslår. men jo cecilia renfors skriver i sitt beslut att hon inte kan dra någon annan slutsats än att personer som inte är advokater eller biträdande jurister missgynnas i systemet, eftersom det föreslår dem i andra hand oavsett om de är lämpliga eller inte. Enligt JO:s mening är det inte godtagbart att övriga personer regelmässigt väljs i andra hand, fastän de uppfyller lämplighetskraven. Det finns inte några sakliga skäl för en ordning där en sådan person föreslås i mindre utsträckning av it-systemet än en advokat eller en biträdande jurist, skriver JO. Lagstiftningen ger inte heller något utrymme för en systematisk rangordning mellan i sig lämpliga personer. JO förutsätter att Migrationsverket utformar förordnandesystemet så att det uppfyller kraven på saklighet och opartiskhet. JO:s beslut 5/12 2014 (dnr 5920-2013) för att utsättas för fordonsrelaterade brott minskat från 22 procent till 12 procent. Oron för bostadsinbrott har legat kvar på ungefär samma nivå, cirka 16 procent. Särskilt bland de unga ökar förtroendet för rättsväsendet. 7 FOTO: ISTOCKPHOTO, TOM KNUTSON