Advokaten 1
ETIK Så ökar du dina chanser att klara advokatexa
men Advokatexamen fyller många blivande advokater med viss oro. Fast rätt förberedd så går det utmärkt för de flesta. En av tio examinander underkänns i genomsnitt. Advokatexamen består av tre kurser och en muntlig examen. Kurserna är delkurs 1 om advokatyrkets etik och teknik, delkurs 2 om förhandling, medieträning och framförandeteknik samt delkurs 3 om konstitutionell rätt, rådgivaransvaret och advokatens kärnvärden. Kursernas innehåll har i vissa delar ändrats och kompletterats genom åren, men de första två har i grunden fortfarande samma inriktning. De tre delkurserna förbereder för och leder fram till en muntlig examen i advokatetik och god advokatsed. Examinationen är en del av inträdesförfarandet, eftersom det krävs ett godkänt examensresultat för att kunna beviljas inträde i Advokatsamfundet (utöver andra särskilda krav). Examensförfarandet kan därför sägas utgöra myndighetsutövning, och en underkänd examen kan överklagas till samfundets utbildningsnämnd. Under de 17 år som advokatexamen har funnits, har mer än 6 500 bliBAKGRUND OM ADVOKATEXAMEN Advokatexamen infördes den 1 januari 2004 efter att Advokatsamfundets styrelse den 18 april 2002 hade antagit regler om obligatorisk advokatexamen för inträde i Sveriges advokatsamfund. Därmed ställdes för beviljande av inträde i Advokatsamfundet krav att den sökande, utöver de kvalifikationer som reglerades i rättegångsbalkens åttonde kapitel, genomgått särskild utbildning och uppnått ett godkänt examensresultat. Blivande advokater hade sedan 1988 genomgått den så kallade etik- och yrkesteknikkursen, som i sitt nya format från 2004 ingick i advokatutbildningen som den första av tre obligatoriska delkurser. Dessa tre kurser delades in i nämnda delkurs 1 om advokatetik, delkurs 48 2 om förhandling, medieträning och kommunikation samt delkurs 3 om att driva advokatverksamhet, rådgivaransvaret och Europarätt. Kursernas innehåll har i vissa delar ändrats och kompletterats genom åren, men de första två har i grunden fortfarande samma inriktning. Delkurs 3 innehåller sedan drygt tio år en hel dag om konstitutionell rätt (som ersatte avsnittet om att driva advokatverksamhet) och sedan 2016 en skriftlig examen i samma ämne. Därmed sattes fokus på advokatens särskilda roll i rättsstaten och inte minst den ökade betydelse som regeringsformen, Europakonventionen och EU-stadgan har fått som verktyg för den processande advokaten. vande advokater genomgått examen. I genomsnitt underkänns cirka 9 procent av examinanderna. Om någon underkänns tre gånger, måste vederbörande gå om de tre delkurserna innan ett nytt examenstillfälle kan bli aktuellt. – Det vanligaste skälet till att en examinand underkänns är otillräckliga förberedelser. Tiden kanske inte räcker till, annat kommer emellan. Men förbered dig väl och avsätt tillräcklig tid, så ökar chanserna markant för att klara examen, säger Jonas Olbe, utbildningschef på Advokatsamfundet. Han tillägger: – Samtidigt bör det påpekas tionerna, liksom annan utbildning i samfundets regi, blivit digitala. Det innebär att examinander, examinatorer och censorer är uppkopplade från kontoret eller hemmet, och samfundets kansli agerar ”sambandscentral” som kopplar ihop och kontrollerar examinationerna. Examinanden blir Jonas Olbe. tilldelad en examinator, som leder examensförhöret, och en censor, som historiskt har haft till uppgift att granska examen, men som i det här sammanhanget deltar i beslutet på lika villkor. För underkänt examensresultat krävs att både examinator och cenatt de flesta examinander är väldigt väl förberedda och har satt sig in i reglerna och advokatetiken. SÅ GÅR EXAMINATIONEN TILL Examen genomförs i vanliga fall åtta gånger om året på ett konferenshotell strax utanför Stockholm, dit examinander från hela landet kommer för att träffa examinator och censor. Men under coronapandemin har examinasor vill underkänna. Före examen får examinand, examinator och censor bedöma om jäv föreligger. Om så är fallet får examinanden en annan examinator och censor. En tidigare underkänd examinand får inte samma examinator eller censor nästa gång. Inför examensdagen diskuterar examenskollegiet examensuppgifterna, för att bestämma lägsta godtagbara standard och för att säkerställa en enhetlig bedömning. Även under själva examinationen överlägger kollegiet, om tveksamheter i bedömningen skulle uppstå. TIPS INFÖR EXAMEN – En blivande examinand bör vara väl förberedd för att klara examen, säger Jonas Olbe och fortsätter: – I det ingår bland annat att läsa och sätta sig in i Vägledande regler om god advokatsed, disciplinnämndens praxis och avgöranden samt vägledande uttalanden om god advokatsed från Advokatsamfundets styrelse. Minst lika viktigt som att studera reglerna är att förstå deras innebörd och hur de kan tillämpas i praktiken. Examinanden bör också öva på de gamla examensfrågor som finns på samfundets webbplats. Jonas Olbe uppmanar blivande examinander att gärna öva tillsammans med en kollega på samma sätt som vid en riktig examen. Det innebär att man förbereder uppgiften under 30 minuter och därefter under cirka 15 minuter redogör för de problem man hittar i de olika situationer – till exempel jävsprövning, antagande av uppdrag, klientkontakter, uppträdande i domstol, faktureringsrutiner – som beskrivs i uppgiften. Efter föredragningen ställer kollegan (examinatorn) kompletterande frågor under ytterligare högst 15 minuter. Under examen förväntas examinanden bland annat identifiera brott mot tystnadsplikten, hitta jäv och förstå hur upplysningsplikten gäller samt kunna redogöra för advokatrörelsens organisation liksom för arvodes och faktureringsprinciper. Det förväntas också att examinanden kan sätta ner foten och inte vara överdrivet försiktig i sina slutsatser. ADVOKATEN NR 3 • 2021 FOTO: ISTOCK