Advokaten 1
NYHETER Missa inte årets Rakel Anmälan är nu öppe
n till årets livesända Rakelkonferens, som hålls måndagen den 26 april med start klockan 13.00. Konferensen direktsänds via Zoom. Under eftermiddagen samtalar generalsekreterare Mia Edwall Insulander med Sveriges Radios vd Cilla Benkö om ledarskap. Dessutom hålls en paneldebatt ledd av Advokatsamfundets vice ordförande Eva-Maj Mühlenbock, omkring frågorna ”Hur ser juristbranschen ut idag?” och ”Vad har hänt, vad finns kvar att göra?”. I panelen deltar advokaterna Tone Myhre-Jensen och Madeleine Varnäs tillsammans med chefsrådmannen Maria Eka och chefsjuristen Ida Kjos. Niomånadersgräns för häktning aktuellt igen Efter många turer tycks förslaget om en niomånadersfrist för häktning av vuxna åter vara aktuellt i riksdagen. Regeringen föreslog ursprungligen en sexmånadersgräns, men justitieutskottet valde att i stället sätta gränsen vid nio månader. Förslaget fick hård kritik från såväl remissinstanser som Lagrådet, och det visade sig under vintern att det inte heller hade en majoritet bakom sig i riksdagen. I mars meddelade justitieutskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli dock att förslaget skulle behandlas igen, och att han bedömde att det fanns en majoritet för det i riksdagen. Konkurser ska skötas digitalt Regeringen föreslår i en proposition att all skriftlig kommunikation i konkursförfarandet ska kunna skötas digitalt. Förslagen innebär bland annat att kungörelser fortsättningsvis normalt bara ska ske på internet och att konkursansökningar ska kunna lämnas till tingsrätten digitalt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021. 8 Riksrevisionen granskar ersättningarna i brottmål Riksrevisionen granskar just nu hur tingsrätterna och Domstolsverket hanterar ersättningarna till offentliga försvarare och målsägandebiträden i brottmål. Ökade biträdeskostnader och tecken på att domstolarna brister i sina kontroller ligger bakom granskningen. Myndigheten har inlett granskningen ”efter indikationer på att domstolarna till viss del saknar förutsättningar att effektivt bedöma rimligheten i de ersättningsanspråk som advokater och andra rättsliga biträden lämnar in”, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande. Syftet med granskningen är att svara på om tingsrätterna och Domstolsverket utövar en betryggande kontroll över hanteringen av ersättning till rättsliga biträden i brottmål. riksrevisionen konstaterar att kostnaderna för offentliga försvarare, målsägandebiträden och andra rättsliga biträden under 2020 var cirka 3,5 miljarder kronor och att kostnaderna under de tre senaste åren har ökat med 15 procent samtidigt som konsumentprisindex har ökat med 2,3 procent. Riksrevisionens granskning av hur tingsrätterna hanterar ersättningen till försvarare och målsägandebiträden i brottmål välkomnas av Advokatsamfundets generalsekreterare, som räknar med att även advokaternas synpunkter kommer att tas i beaktande. Ökningen beror delvis på att antalet ärenden har ökat och att varje ärende kräver mer tid i genomsnitt. men enligt riksrevisionen finns det indikationer på brister i dom stolarnas hantering av ersättningsanspråken. Riksrevisionens årliga revison av Domstolsverket har noterat flera gånger att förutsättningarna för en rimlig kostnadsprövning är svaga och att de kostnadsräkningar som lämnas in inte alltid innehåller tillräcklig information om vad anspråken på ersättning avser. Riksrevisionen hänvisar också till att medierna ska ha rapporterat om offentliga försvarare som har debiterat felaktigt. advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander säger att Advokatsamfundet välkomnar granskningen. – Vi förutsätter att Riksrevisionen också kommer att ta in advokaternas synpunkter på hur ersättningarna fungerar, säger hon. Resultatet av granskningen sammanställs i en rapport med planerad publicering i oktober 2021. Nya regler i vårdnadstvister ska stärka barnet Obligatoriska informationssamtal och rätt för barn att tala med socialtjänsten oavsett föräldrarnas inställning är två av regeringens förslag för att stärka barnperspektivet i vårdnadstvister. Socialnämnden ska i framtiden få höra ett barn utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande i tvister om vårdnad, boende och umgänge. Det är ett av förslagen i regeringens proposition för att stärka barnperspektivet i vårdnadstvister. i propositionen föreslås dessutom bland annat att barnets rätt till information och att komma till tals tydliggörs, att föräldrar som överväger att inleda en tvist om barn som huvudregel ska ha deltagit i informationssamtal hos socialnämnden innan de kan vända sig till domstol, att en tillfällig vårdnadshavare ska kunna utses till exempel i en situation där det förekommit dödligt våld inom familjen och att en tidsgräns på fyra månader införs för utredningar om vårdnad, boende eller umgänge. lagen om informationssamtal föreslås träda i kraft den 1 januari 2022, medan kravet på deltagande i informationssamtal föreslås träda i kraft den 1 mars 2022. I övrigt föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 juli 2021. ADVOKATEN NR 3 • 2021 FOTO: FRIDA STRÖM