Advokaten 1
REPORTAGE RÄTTSSÄKERHETEN I FARA? Mycket är ännu
oklart kring tidiga förhör De nya reglerna om tidiga förhör i brottmål har mötts av både jubel och protester. Brottmålsadvokaterna talar om rättssäkerhetsrisker, medan åklagarna välkomnar förändringen. Men eftersom tillämpningen i stort lämnas till åklagare och domstolar vet ännu ingen riktigt vad som kommer att gälla. TEXT: ULRIKA ÖSTER OCH MAGNUS ANDERSSON D en 1 januari i år trädde nya regler i rättegångsbalken i kraft. Genom ändringarna fick domstolarna ökade möjligheter att använda inspelade förhör eller nedtecknade vittnesattester i brottmål, i stället för att höra personerna vid själva huvudförhandlingen. Lagändringen, som klubbades av riksdagen i november, föregicks av en livlig debatt. Flera kända advokater, liksom Advokatsamfundet och många domstolar och myndigheter, kritiserade förslagen. Kritikerna pekade bland annat på att en ökad användning av tidiga förhör riskerade att förskjuta balansen mellan parterna i brottmålet, till den tilltalades nackdel. Hos Åklagarmyndigheten – Jag tycker att de allvarligt urholkar de ”LAGSTIFTAREN INSER INTE grundläggande principerna som har gällt i straffprocessen alltsedan vi fick rättegångsbalken, med muntlighet, omedelbarhet och koncentration. Det är en djupt olycklig utveckling, eftersom dessa processprinciper har fungerat väl, säger advokat Fredrik Ungerfält. Han är ledamot av AdvokatVÄRDET AV ATT EN MISSTÄNKT PERSON TILLÅTS FÖRSVARA SIG FULLT UT MOT DE ANKLAGELSER presenterades lagändringen på webbplatsen den 22 januari med orden ”Välkommen lagändring: Tidiga förhör tillåts som bevis”. Helt andra tongångar hörs från brottmålsadvokaterna. Här pekas det på både principiella och praktiska problem med lagreglerna. 14 SOM RIKTAS MOT HONOM.” thomas olsson samfundets styrelse och medverkade som expert i den utredning som lade grunden för de nya reglerna. – Det finns mycket stora rättssäkerhetsrisker med en sådan här utveckling, och det är bland annat, att man förskjuter bedömningen ifrån domstolen till exempelvis polisförhör, säger Fredrik Ungerfält, som tillägger att Högsta domstolen redan tidigare mycket tydligt har utvecklat varför förhör som inte hålls vid huvudförhandlingen inte är förenade med lika stora rättssäkerhetsgarantier som ett förhör hållet inför domstolen. Det allra största problemet med de nya reglerna är, enligt Fredrik Ungerfält, den brist på balans i insikt om omständigheterna i utredningen som finns mellan åklagarsidan och försvaret i en förhörssituation. Tanken i lagstiftningen är att denna obalans ska läkas genom att åklagaren, med sin objektivitetsplikt, före förhöret ska delge försvararen de nödvändiga omständigheterna. Men Fredrik Ungerfält anser att detta knappast fungerar i praktiken. – Åklagaren har inte alls samma perspektiv på utredningen som försvararen och den misstänkte. Åklagaren kan ju inte veta vilka instruktioner den misstänkte lämnar, vilka avsikter man har med försvaret eller hur det ska läggas upp. Åklagaren kan därför inte heller överblicka vad som för den misstänkte eller hans försvarare framstår som betydelsefulla omständigheter i utredADVOKATEN NR 2 • 2022