Advokaten 1
HOVSJÖFALLET 2001 hittades en elvaårig pojke död
i stadsdelen Hovsjö i Södertälje. Pojken hade dödats med en sax. Polisen meddelade ett par veckor senare att det var pojkens tolvåriga kompis som dödat elvaåringen. En utredning vidtog, där pojken förhördes minst 18 gånger, utan juridiskt biträde. Inte heller någon förälder eller företrädare för socialtjänsten fanns med vid förhören. Någon bevistalan väcktes inte. 16 år senare, 2017, granskade Dagens Nyheter fallet. Tidningen rapporterade att pojken, nu en vuxen man, nekade till anklagelserna om att det var han som dödade sin kompis. Flera brister i utredningen fördes också fram. Åklagare granskade ärendet, men valde först att inte återuppta förundersökningen. Mannen och hans advokat begärde överprövning av det beslutet, och nya åklagare bestämde 2018 att öppna förundersökningen. 2019 lades förundersökningen ner då bevisningen inte ansågs räcka till. Källa: Svenska Dagbladet En minnesstund i Södertälje den 31 maj 2001 för den elvaårige pojken som hittats död i bostadsområdet Hovsjö dagen innan. en av bevistalan när unga misstänks för brott. Utredningen föreslår bland annat: l En ny huvudregel om att åklagare ska väcka bevistalan när ett barn under 15 år misstänks ha begått ett brott med minimistraff om 5 års fängelse. l Fler brott som begås av barn under 15 år ska utredas av polis. Detta ska åstadkommas genom en kunskapshöjning inom socialtjänsten, men också genom en vidare omfattning av den tredje punkten i 31 § tredje stycket LUL. En utredning ska enligt förslaget få inledas om det är påkallat med hänsyn till allmänna eller enskilda intressen. l Reglerna för när polisen får drogtesta barn under 15 år som misstänks använda narkotika förenklas i syfte att drogtesterna ska användas i större omfattning. l Tydligare regler om den misstänktes insyn i utredningen genom att bättre på att registrera ärenden med brottsmisstänkta barn – och gör det utifrån en enhetlig definition – skulle det bli mycket lättare att i fortsättningen följa frågan.” Brå konstaterar också att det 2014 var stora skillnader mellan landets polismyndigheter i hur vanligt det var med utredningar enligt LUL. BITRÄDET VIKTIGT Även Eva Wendel Rosbergs utredning har haft kontakt med ett stort antal företrädare för kommunernas socialtjänst och med samtliga polisregioner i landet. Och fortfarande finns variationer i arbetssätt och även i hur vanligt det är att barn utreds av polisen. – Kunskapen om regelverket och socialtjänstens möjligheter att närvara vid polisförhören varierade. I vissa kommuner vet man inte ens om det, säger Eva Wendel Rosberg, som samtidigt märkte att kommunerna lyssnade in varandra och försökte lära vid de hearingar som utredningen arrangerade. ADVOKATEN NR 2 • 2022 bestämmelsen i 32 § LUL förtydligas i syfte att klargöra vilken rätt till insyn ett barn under 15 år har i en § 31utredning. l Rätten till ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare utvidgas genom att lagen (1988:609) om målsägandebiträde respektive lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn ska gälla även vid § 31utredningar. Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2023. Barn som utreds enligt LUL har, under vissa förutsättningar, möjligheter att få ett juridiskt biträde. Biträdet bör, enligt Riksåklagarens handbok, närvara vid alla förhör med den misstänkte. Det juridiska biträdet kan sedan följa sin klient även i en bevistalan, men det finns annars möjlighet att förordna en offentlig försvarare. Eva Wendel Rosberg anser att biträdena, ofta advokater eller biträdande jurister, spelar en viktig roll i utredningarna. – Att de är med vid förhör har en mycket stor betydelse, säger hon. Även på biträdessidan konstaterar Eva Wendel Rosberg att det saknas statistik. Det tycks helt enkelt inte finnas något heltäckande sätt att få fram uppgifter om hur många LUL 31-utredningar som genomförs med, respektive utan, förordnade biträden. Några konkreta förslag på området juridiskt biträde lämnar inte utredningen. Däremot vill Eva Wendel Rosberg införa en rätt till målsägandebiträde för måls» 27 27 FOTO: TT