Advokaten 1
Bevistalan är ovanligt, och kommer troligen så at
t förbli även med de nya förslagen. äganden i mål där den misstänkte är under 15 år. I dag finns ingen sådan rättighet. – Om man har en misstänkt som är under 15 år gäller inte reglerna om målsägandebiträde som för den där misstänkte är över 15. Det är en brist. Där vill vi göra reglerna som gäller när straffmyndiga är misstänkta tillämpliga även när den misstänkte är under 15 år. Det blir en kostnadsökning, men vi ser det som viktigt för målsäganden, säger Eva Wendel Rosberg. VILL INTE SÄNKA ÅLDERN Eva Wendel Rosbergs förslag omfattar framför allt grova brott där barn är misstänkta. Även om de blir verklighet kommer alltså de allra flesta barn som agerat brottsligt att fortsätta att hanteras utanför polishus och rättssalar. Samtidigt befarar vissa (se artikel på s. 31) att en ökad användning av bevistalan och polisutredningar banar väg för en sänkt straffbarhetsålder. Och sådana röster har hörts i demogna och använder mer droger än när 15-årsgränsen kom till 1864 och att ”dagens tonåringar är väsentligt mer upplysta ifråga om samhället än då den allmänna folkskolan just etablerats”. Men Eva Wendel Rosberg är tydlig: hennes förslag har inget att göra med en sänkt straffbarhetsålder. –Vår utredning är inte ett försök ”Vår utredning är inte ett försök att sänka straffmyndighetsåldern. För det är ju inget jag står bakom. Det var en fråga som jag ställde innan jag tackade ja till uppdraget.” eva wendel rosberg batten. Klas Lundgren, kammaråklagare vid Åklagarkammaren i Halmstad med egen erfarenhet av att driva en bevistalan, argumenterade på SVT:s opinionssidor på nätet 2018 för en ökad användning av bevistalan, men också för en sänkt straffbarhetsålder, kanske rent av till 12 år. Moderaterna hakade på och talade redan 2020 för att utreda en sänkning av straffbarhetsåldern, detta delvis för att komma åt att kriminella gäng använder sig av barn i sin brottslighet, eftersom dessa inte kan straffas. Även advokaten och den liberale riksdagsledamoten Allan Widman har flera gånger motionerat i riksdagen om en sänkning av straffbarhetsåldern. Han hänvisar bland annat till att ungdomar i dag är mer sexuellt att sänka straffmyndighetsåldern. För det är ju inget jag står bakom. Det var en fråga som jag ställde innan jag tackade ja till uppdraget. Jag fick svaret att det inte är fråga om det. Och så har det ju inte heller blivit, säger hon. NEJ TILL MER TVÅNGSMEDEL Genom ett tilläggsdirektiv 2021 fick Eva Wendel Rosberg också titta närmare på användandet av tvångsmedel mot barn, eller som det formuleras i direktivet: ”analysera behovet av utökade möjligheter att företa beslag, husrannsakan och kroppsvisitation mot barn under 15 år”. Här vill utredningen inte öppna för ökade möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna. – Ska man skapa ett regelverk som ger polisen större befogenheter, då krävs det mycket goda skäl. Det har vi inte funnit, säger Eva Wendel Rosberg. Hon påpekar att det finns skilda uppfattningar om behovet av mer tvångsmedel mot barn under 15 även inom polisen, men också att det nuvarande regelverket på området inte överallt tillämpas fullt ut. – Utgångspunkten måste ju vara att det inte ska vara en lägre tröskel för tvångsmedel mot unga än det är för straffmyndiga. Det ska inte vara enklare att genomföra såna åtgärder mot dem under 15 än mot dem över – snarare tvärtom. ¶ Advokaterna: Symbolpolitik att pröva barn i domstol – vänd! väcktes mot pojken, som anklagades för mord, alternativt synnerligen grov misshandel och vållande till annans död. I anslutning till bevistalan åtalades en 16åring för ett rån, utfört mot den misstänkte 13åringen tidigare samma dag. Tingsrätten fann det utrett att 13åringen orsakat 12åringens död, men fann samtidigt att det var fråga om så kallad nödvärnsexcess och att bevistalan därför skulle ogillas. Den dödade 12åringen hade tidigare filmat det rån som 13åringen utsatts för. När de båda pojkarna möttes igen efter rånet och började bråka, uppfattade 13åringen att den yngre ADVOKATEN NR 2 • 2022 pojken hade en kniv. 13åringen tog kniven och högg 12åringen i halsen. Detta innebar visserligen mer våld än nödvärnsrätten tilllåter, men tingsrätten tog i sin dom hänsyn till det snabba händelseförloppet och pojkens psykiska tillstånd, och ansåg det ursäktligt att pojken inte förmått begränsa sin våldsanvändning. Göta hovrätt (dom 4/5 2021 i mål nr B 920-21) I januari 2021 väckte åklagaren bevistalan mot en 14årig pojke, sedan en 17åring knivskurits till döds i Huskvarna stadspark. Tingsrätten fann att 14åringen gjort sig skyldig till grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott. Hovrätten ändrade tingsrättens domslut och slog fast att det inte blivit utrett att 14åringen gjort sig skyldig till någon av de påstådda gärningarna, med hänvisning till bestämmelserna om så kallad nödvärnsexcess. Även i detta mål ansåg hovrätten att 14åringen var i ett sådant psykiskt tillstånd att det måste anses ursäktligt att han inte klarade av att anpassa sitt agerande till vad som hade varit tillåtet enligt bestämmelserna om nödvärn. Ångermanlands tingsrätt (dom 22/12 2021 i mål nr B 1859-21) Åklagaren väckte i slutet av 2021 bevistalan gällande försök till mord, alternativt grov misshandel. Enligt åklagaren hade två pojkar, båda 13 år gamla, lurat med sig en ett år yngre pojke till ett vindsutrymme i ett bostadshus, där han huggits med en kniv. Tingsrätten fastslår i sin dom från den 22 december att det har blivit utrett att de båda pojkarna ”tillsammans och i samförstånd gjort sig skyldiga till grov misshandel” vid det aktuella tillfället. » 29 29 FOTO: ISTOCK