Advokaten 1
– Det är lite samma sak som det lämplighetskrav s
om man har infört både för särskild företrädare och i LVUmålen. Advokaten ska vara lämplig. För att företräda så här unga barn är det viktigt att förstå vilka konsekvenser det kan få för barn att ställas inför rätta, säger UllaBella af Klercker. NEJ TILL BARN I RÄTTEN Men vad tycker då advokaterna, som ju alla följt barn genom rättsprocesser, egentligen om tanken att fler barn ska utredas och prövas inför rätta? Tja, det hörs inga jubelrop från någon av de intervjuade. Magnus Näsholm trycker på att det, även med de föreslagna lagändringarna, kommer att vara få barn som får genomgå bevisprövning, och att det kommer att krävas resurser. – Men framför allt är jag tveksam till förståelsen hos den unge kring det som pågår runt honom eller henne, säger Magnus Näsholm. Lena Feuk är i och för sig positiv till att det görs ordentliga utredningar av unga som begår brott, gärna med polisen inblandad. Men i domstolarna tycker hon inte att barn ska vara. Här får hon medhåll av UllaBella af Klercker. – Grunden i svensk rätt är att barn inte ska vara i domstol. Barn ska hållas utanför rättssalen, för de är inte intellektuellt mogna att vara där. Hela vårt system är uppbyggt kring att man har uppnått en viss ålder för att förstå processerna, för att man inte ska ta skada av en domstolsprocess, säger hon. UllaBella af Klercker misstänker också att det finns andra motiv bakom förslagen än att garantera barn rättssäkerhet. – Min uppfattning är också att man vill ha in barnen i rättssystemet för att på så sätt komma åt gängkriminelADVOKATEN NR 2 • 2022 la som utnyttjar icke straffmyndiga att utföra brottsliga gärningar. Om man istället vill bryta barnets destruktiva utveckling eller kriminella identifiering så finns det annan lagstiftning för det. LVU:s 3 § riktar just in sig på barn som begår brott och där kan socialtjänsten utreda och sätta in insatser för att bryta en sådan utveckling, säger hon, och fortsätter: – Jag befarar att man kan komma att utnyttja barnets uppgifter för att med stöd av uppgifterna komma åt straffmyndiga kriminella. Även Slobodan Jovicic avfärdar argumentet att en bevistalan hade kunnat hjälpa de båda bröderna som misstänktes för att ha mördat Kevin. – Det är en adekvat invändning. Men man kan också ställa motfrågan: Borde inte polisen ha gjort rätt, gjort ett skickligt och bra jobb? Borde inte polisen ha kommit fram till det polisen kom fram till när vi blev inblandade? säger han, och tillägger att då hade ingen bevistalan krävts. Även principiellt är Slobodan Jovicic negativ till att få in fler barn i domstolarna. Och han frågar sig vad staten egentligen har att vinna på att barn får sin skuld fastställd av en domstol. Hans gissning är att det handlar om symboler och politik – prövningen av barn blir precis som borttagandet av den så kallade straffrabatten en politisk signal om hårdare tag. UllaBella af Klercker går ännu längre i sin tolkning. – Förutom att komma åt kriminella nätverk ser jag det också som ett sätt att sänka straffmyndighetsåldern. För även om de här barnen inte får en påföljd, så ska de ändå genomgå en hel process. Det finns en anledning till att vi har en straffmyndighetsålder på 15 år, och det handlar bland annat om att yngre barn inte är intellektuellt mogna för en process. Det är i alla fall min uppfattning. ¶ UllaBella af Klercker föreläste på Advokatdagarna 2021. Forskaren: Svår balansakt när barn begår brott – vänd! » 35 35 FOTO: MICKE LUNDSTRÖM