Advokaten 1
NYHETER Lagrådet avråder från kronvittnen Det är
ytterst tveksamt om nyttan med att införa ett kronvittnessystem överväger problemen, anser Lagrådet, som ser betydande rättssäkerhetsproblem med förslagen. Samtidigt konstaterar man att frågan i slutänden får avgöras politiskt. Trots kritik från bland andra Advokatsamfundet valde regeringen att gå vidare med förslaget om att den som medverkar i utredningen av någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff, alltså en form av kronvittnessystem. Lagrådsremissen innehöll dessutom förslag på skärpta straff för övergrepp i rättssak och grova fall av mened och skyddande av brottsling. Lagrådet, som nu yttrat sig över förslagen, avråder från införandet av ett system med kronvittnen, och konstaterar att förslaget ”väcker flera frågor från såväl rättssäkerhets- som rättstillämpningssynpunkt”. bland de problem som pekas ut finns frågan om hur bunden domstolen ska vara av åklagarens påföljdsförslag samt hur domstolen ska få ett tillräckligt underlag för att fastställa påföljden. Även risken för att en försvarare inte får tillräckligt unföras ”til syvende og sidst” får avgöras politiskt. Lagrådet ifrågasätter också att regeringen motiverar de föreslagna straffskärpningarna med effektivitet, snarare än proportionalitet och ekvivalens. Förslagen i lagrådsremissen Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson. derlag för att kunna bistå sin klient om kronvittnesförslaget genomförs diskuteras. Lagrådet anser också att brottsofferperspektivet förtjänat en mer utförlig diskussion, och hänvisar där till Advokatsamfundets remissvar. ”Sammantaget framstår det för Lagrådet som ytterst tveksamt om fördelarna med att införa ett kronvittnessystem överväger nackdelarna. Lagrådet vill därför avråda från ett genomförande av förslaget”, skriver Lagrådet sammanfattningsvis. Samtidigt konstaterar man att frågan om ett kronvittnessystem ska inpresenterades ursprungligen i en utredning i maj 2021, och fick hård kritik från bland andra Advokatsamfundet. Advokatsamfundet avstyrkte i sitt remisssvar såväl kronvittnesförslaget som den föreslagna höjningen av minimistraffet för mened och övergrepp i rättssak av normalgraden. samfundet pekade bland annat på riskerna för falska angivelser och att starkare individer i ett nätverk försöker uppnå fördelar på bekostnad av svagare individer. Advokatsamfundet ansåg också att uppgifter som lämnats av misstänkta under en förundersökning måste tillmätas ett lågt bevisvärde. Ett annat problem, enligt samfundet, är att de föreslagna reglerna kan innebära att lika fall behandlas olika i rätten, och att de minskar förutsebarheten. För brottsoffer skulle ett system med kronvittnen dessutom ”riskera att upplevas som direkt stötande”, skrev Advokatsamfundet. Våld anges vara vanligt i vårdnadstvister Påståenden om våld förekommer i mer än hälften av alla tvister om vårdnad, boende och umgänge. Trots det missar domstolarna ofta att väga in risken för våld i sina domar. Det visar en studie genomförd av Jämställdhetsmyndigheten. Myndigheten har på regeringADVOKATEN NR 2 • 2022 ens uppdrag granskat 814 domar i mål om vårdnad, boende och umgänge. Studien visar att uppgifter om våld mellan föräldrarna eller mot barnen förekom i hela 64 procent av målen. Trots detta missar domstolarna ofta att väga in våldspåståendena i sina bedömningar, enligt rapporten. SVT:s Rapport rapporterade den 21 januari om studien, och intervjuade då Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander. ”Det är väldigt olyckligt ur ett barnperspektiv, för alltid när det påstås våld, så är det barn som far illa på något sätt”, säger Mia Edwall Insulander i inslaget. Justitiedepartementet spurtar inför valet Inför höstens riksdagsval levererar Justitiedepartementet en mängd lagförslag på temat brottsbekämpning. Under januari och februari har regeringen bland annat lämnat förslag om nya regler för användningen av tvångsmedel (prop. 2021/22:119) med förslag om bland annat ett nytt tvångsmedel, genomsökning på distans, samt ett avskaffat förbud mot att beslagta meddelanden mellan den misstänkte och en närstående. I en annan proposition föreslås möjligheten att meddela tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek. Andra förslag, i form av lagrådsremisser, är skärpta regler för utvisning på grund av brott, utökade befogenheter för Kriminalvården, ökad kontroll vid verkställighet av fängelse med fotboja, hårdare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång samt en ny lag om utbyte av finansiell information i brottsbekämpningen. EU: Skärp straffen för miljöbrott EUkommissionen antog strax före årsskiftet ett förslag på nytt direktiv som ska ersätta det nuvarande miljöbrottsdirektivet (2008/99). I direktivet föreslås bland annat nya kategorier av miljöbrott, en miniminivå för straffrättsliga sanktioner, en mer effektiv tillsyn och ett stärkt gränsöverskridande samarbete. Kommissionen föreslår också skärpta påföljder för miljöbrott. Föreskrifter ska ge bättre rättsintyg Rättsmedicinalverket, RMV, får efter ett regeringsbeslut, meddela föreskrifter om ett rättsintygs utformning och innehåll. Syftet är att öka kvaliteten i intygen. Intyget utfärdas vanligtvis av läkare med specialistkompetens vid RMV, men även andra läkare får i vissa fall utfärda ett sådant intyg. Idag är rättsintygens utformning och innehåll inte reglerade. 9 FOTO: MICKE LUNDSTRÖM