Hemma Hos 1/2019 1
MI LJÖ EFTER ATT matavfallet sedan krossats och b
landats med vatten till ett slags ”slam” värms detta upp till sjuttio grader för att rensa ut oönskade bakterier. Sedan fortsätter processen i rötningskammaren, som rymmer fyra miljoner liter material, där slammet behandlas med aktiva bakterier i tjugo dagar. Den gas som bildas innehåller drygt sextio procent metan. För att kunna användas som drivmedel behöver dock koncentrationen vara högre och gasen behandlas med kallt vatten under tryck. Processen rensar gasen från koldioxid och höjer metanhalten till runt 97 procent. Efter komprimering är den sedan möjlig att tanka i bilar eller bussar. Ditt matavfall har förvandlats till drivmedel och de restprodukter som finns kvar i rötningskammaren efter att gasen letts bort används som gödning. – Miljövinsten är jättestor, avslutar Jacob Bucht. Rätt sorterade matrester blir biogas istället för att brännas. Det blir ett kretslopp där väldigt lite går till spillo. Gör så här med dina matrester 1 2 3 4 5 18 Använd de bruna matavfallspåsarna och ställ påsen i påshållaren. Låt matavfallet rinna av innan du placerar det i påsen, lägg gärna en bit äggkartong eller tidningspapper i botten. Blir påsen ändå blöt kan du använda dubbla påsar. Placera din påse i rätt kärl i miljöboden. Var noga med att ingen plast hamnar runt påsen eller i matavfallskärlet. Kampanj gav resultat I slutet av förra året inledde Mimer ett projekt för bättre sortering i miljöbodarna på Viksäng. Insatsen resulterade i en märkbar förbättring och nu ska arbetssättet användas på fler områden. Bättre återvinning betyder mindre resursslöseri och ett hållbarare samhälle. Men avfallssorteringen i Mimers miljöbodar är också en ekonomisk fråga, eftersom ökade kostnader för hanteringen också påverkar hyresgästerna i form av högre hyror. Projektet på Viksäng, med inspiration från Waste Not – samarbetsprojektet mellan Västerås och Gabarone i Botswana, bestod av tydligare skyltade och färgkodade miljöbodar i kombination med dörrknackning för att informera. – Vi har ännu inte utrett exakt vilka faktorer som varit viktigast, säger Anna Wadsten, sakkunnig miljö på Mimer. Men vi har märkt en markant förbättring, framförallt i de bodar där vi både målat om och informerat. Hon är övertygad om att informationsdelen av kampanjen, där Mimers personal knackat dörr för att öka hyresgästernas kunskaper, har betytt mycket för den förbättrade ordningen. – Det personliga mötet är effektivt, fortsätter hon. När vi tar oss tid att förklara och svara på frågor så är det lättare för hyresgästerna att ta till sig informationen. UNDER ÅRET kommer Mimer att fortsätta renovera miljöbodar. Minst tjugo stycken är planerade i nuläget, enligt Waste Notkonceptet med färgkodade och mer tydliga skyltar. Dessutom har all personal hos Mimer genomgått en utbildning i regi av VafabMiljö. Tanken är att hela företaget ska kunna medverka och informera hyresgästerna i bostadsområdet när en nyrenoverad miljöbod öppnar. Anna Wadsten HEMMA HOS NUMMER 1 2019