Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet
Sten Kort & gott: Granittjur, Hantverksstenen, bo
i brott med mera
Sten Stenbrottet: Stenninge
Sten Intervju: Philipp Rose
Sten Stenpriset 2018 till Nationalmuseum
STENPRISET 2018 NATIONALMUSEUM FOTO: BRUNO EHRS ä
r så speciella att folk blir taggade och vill lösa problemen, säger Josefin Larsson. Här har alla, från hantverkare och utländska belysningsspecia lister till stenhuggare och stucco lustro-experter, varit ivriga att få göra något speciellt, något bortom standardlösningarna. Det är hög nivå på hantverket och Josefin Larson tror att det är en anledning till den stora uppmärksamheten kring museet. – Vi är inte vana vid att se så genomgående kvalitet i Sverige. Vi har hög byggtolerans här, i vanliga byggen ligger den på flera centimeter. I till exempel Tyskland är kraven helt andra. Den normala svenska standarden har höjts på grund av att huset är ett kulturarv och byggnadsminne. – Så här skulle vi alltid vilja jobba. Enbart naturmaterial som sten och trä har lagts till och hantverket behövde vara i toppklass. – Vi har löst uppdraget utan kompromisser. Det har inte tummats på något, säger Erik Wikerstål medan vi kikar närmare på entréplanet, där de största stenarbetena har utförts. Kyrksalen, som förr var en rätt dyster passage mellan klädhängare och förvaring, är nu ett storslaget sammanhang, ett välkomnande, öppet ackord, som tar emot gästerna med kalkstensgolv och pelare. På bägge sidor finns de väldiga ljusschakten, atriumgårdarna som en gång var öppna mot himlen för att släppa in så mycket ljus som möjligt till byggnadens inre delar. Nationalmuseum fick inte elektrisk belysning förrän 1931. I 65 år fungerade verksamheten utan lampor. Hur var det möjligt? Ljusgårdarna stod tomma och häst och vagn körde in med kol till värmepannorna. 16 Det södra ljusschaktet sattes igen under tidigt 1960-tal för att få mer ytor till lager och kontor och plats för en hörsal. Få har sedan dess vetat att det fanns ett slumrande rum här. När bjälklagen nu revs flödade nytt ljus in. Bygget hade varit rätt brutalt. – Allt var renskrapat, fönstren var igensatta. För att tjäna 1020 centimeter hade man rivit bort all natursten som gick, säger Erik Wikerstål och visar nya socklar i stilig grå kalksten. Detaljer är dock återskapade och kopierade i imitationsmålad stuck. H issar är nödvändiga och i stället för att göra dem diskreta i glas skapade man en modernistisk metallkatedral som rymmer tre hissar i det öppnade schaktet: stiligt förpackade i flätade mäs singsband som också påminner om hantverk, om korgslöjd och möbelsitsar. En stor vits är att hela tornet också är en ljudabsorbent med dämpning under flätningen. Materialet skapades av en liten tysk familjefirma som har byggt ett slags vävstol för metallflätning. Plötsligt damp en stor order från Nationalmuseum i Stockholm ner. I det norra ljusschaktet – som var kafé före ombyggnaden – har golvnivån höjts. På så vis skapades en jämn nivå i hela entréplanet, med bra tillgänglighet. Under golvet ligger klimatanläggningar gömda. En snygg lösning, osynlig, men livsviktig för museets verksamhet. – Därnere finns lungorna. Ett viktigt uppdrag var att skapa förbättrade klimatförhållanden för att kunna låna in konst. Skyhöga krav och försäkringsbestämmelser när det gäller internationell konst är något som museerna tampas med. För att
Sten Kulturmiljö: Stockholms stenstad
Sten Projekt: Nordiska museet
Sten Projekt: Boklok/Gantofta
Sten Projekt: Kungälvs resecentrum
Sten Projekt: Skogsvilan
Sten Tekniskt FInlandiahusets fasadval
Sten Krönikan: Christer Kjellén
Sten Småsten: Peter Becker, tessellering
Sten Fråga Kurt & Kai: Ljus sten till markbeläggni
ng, välja bänkskiva, anlägga trappa
Sten Marknaden