Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet
Sten Kort & gott: Granittjur, Hantverksstenen, bo
i brott med mera
Sten Stenbrottet: Stenninge
Sten Intervju: Philipp Rose
Sten Stenpriset 2018 till Nationalmuseum
Sten Kulturmiljö: Stockholms stenstad KULTURMILJÖ
STENSTADEN STEN I STAN Människor i storstäderna visar ett allt större engagemang för den egna stadens arkitektur och kulturmiljö. I riktlinjerna för den framtida stenstaden i Stockholm slås fast att en småskalig bebyggelse och funktionsblandning ska bibehållas och utvecklas. TEXT PETER WILLEBRAND N är Stadsbyggnadskontoret i Stockholm i våras presenterade sitt Program för city var det ett slags summering av projekt som genomförts för att ta ett helhetsgrepp på hur bebyggelsen i city har utvecklats och hur den ska se ut i en framtid där staden växer och förtätas. Bland annat konstaterades att stenstaden i de centrala delarna, som grundades under årtiondena runt förra sekelskiftet, har satt en stark prägel på stadens silhuett, och den ska värnas. Dåtidens relativt hårda regleringar för gatubredd och hushöjd har gjort att bara ett fåtal byggnader i dag reser sig högre än den gemensamma taklinjen, vanligen fem våningar (cirka 20 meter höga mot 18 meter breda gator). Gatu fasaderna är ofta uppdelade i sockel våning och huvudfasad med detaljer i natursten och puts, inte sällan med en markerad takfot. I och med 60-talets rivningsprojekt runt Klarakvarteren uppstod tydliga skiljelinjer mellan bostäder och kommersiella fastigheter i stenstaden, där Norrmalm blev stadens nya modernistiska epicentrum. I riktlinjerna för den framtida stenstaden slås fast att en små - skalig bebyggelsestruktur och funktions - blandning ska bibehållas och utvecklas. Samtidigt utpekas en rad områden i city vara i behov av stora förändringar, som Klarakvarteren, Vasagatan, Centralstationen och Tegelbacken. Runt Sergels torg och Sveavägen har omfattande arbeten redan pågått i flera år. Omgestaltningen av Brunkebergstorg, som vann Stenpriset 2017, är ett typexempel på hur man från stadens sida på nytt försöker öppna upp city och skapa nya flöden med attraktiva stadsrum. Branden i kvarteret Vildmannen på Biblioteksgatan för drygt ett år sedan blev också ett tydligt bevis på stenstadens betydelse för Stockholm. I stadens pm för den nya detaljplan som fastighetsägaren Hufvudstaden behöver ta fram efter branden, betonades riksintresset och platsens höga kulturhistoriska värde som går tillbaka till 1600-talet. Fastigheten bedöms ha ett stort kulturhistoriskt värde som mot svarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen, bland annat anses fasaden i Roslagssandsten med sin ”rika ornamentering” ha stor betydelse för Biblioteksgatans attraktivitet. En stor fråga blir förstås kostnaderna, om Hufvudstaden väljer att följa stadens önskan om att ta hänsyn till det kulturhistoriska värdet, vilket allt tyder på. Brandinspektionen visade att det i praktiken endast är stålkonstruktionen och stenfasaden från förra seklets början som återstår. Det skulle förmodligen bli billigare att riva och bygga nytt, men samtidigt kan man utgå ifrån att allmänhetens tryck på att bevara byggnaden på en av Stockholms finaste adresser är stort. I sin delårsrapport för tredje kvartalet 2018 har Hufvudstaden bokfört en försäkringsersättning på 80,6 miljoner kronor. Något nytt årtal för fastighetens färdigställande har inte satts. I Omgestaltningen av Brunkebergstorg tog hem fjolårets Stenpris. 20 pm:et för Vildmannen hänvisades också till Program för city där man presenterar en rad teman för riksintressena i innerstaden. Bland ett antal så kallade värdekärnor i stenstaden ingår platser som Blasieholmstorg, Gustav Adolfs torg, finanshusen vid KungsträdFOTO: KARIN OLEANDER
Sten Projekt: Nordiska museet
Sten Projekt: Boklok/Gantofta
Sten Projekt: Kungälvs resecentrum
Sten Projekt: Skogsvilan
Sten Tekniskt FInlandiahusets fasadval
Sten Krönikan: Christer Kjellén
Sten Småsten: Peter Becker, tessellering
Sten Fråga Kurt & Kai: Ljus sten till markbeläggni
ng, välja bänkskiva, anlägga trappa
Sten Marknaden