Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet
Sten Kort & gott: Granittjur, Hantverksstenen, bo
i brott med mera
Sten Stenbrottet: Stenninge
Sten Intervju: Philipp Rose
Sten Stenpriset 2018 till Nationalmuseum
Sten Kulturmiljö: Stockholms stenstad
Sten Projekt: Nordiska museet
Sten Projekt: Boklok/Gantofta
Sten Projekt: Kungälvs resecentrum
Sten Projekt: Skogsvilan
Sten Tekniskt FInlandiahusets fasadval
Sten Krönikan: Christer Kjellén SMÅSTEN ▼ KRÖNIKAN
CHRISTER KJELLÉN FOTO: PRIVAT Stenfasadernas evolution N är man, som jag, har varit verksam i stenbranschen i drygt ett halvt sekel börjar man fundera på historien och framtiden. Under flera tusen år byggde man stenhus som massiva konstruktioner med staplade stenblock. Många är de antika monument som vi i dag kan beskåda som ruiner där bara stenen återstår. Organiska material har multnat bort för länge sedan. Att bara ruiner är kvar och inte hela byggnader beror till stor del på krig och återanvändning av sten till nya byggnader. Tekniken att bygga hus med massiva murar levde länge i Sverige, och utvecklades så att stenen ofta fick funktion som bärande fasadelement som sammanbyggdes med en inre del i stommen som vanligen var av tegel. På 1930- och 1940-talen fick betongen ett genombrott som bärande material i byggnadsstommar. Samtidigt utvecklades tekniken att såga och bearbeta natursten så att plattor kunde produceras rationellt. Resultatet blev att man byggde hus med betongstommar med tunna skivor av natursten som fasad. De monterades vanligen så att de ställdes på kramlor av rostfritt stål eller koppar. Upptill hölls de inne med trådkramlor av koppar, som vinkelbockades in i borrade hål i plattkanterna. Som bakstöd användes cementbruk. Tekniken användes allmänt fram till slutet av 1940-talet, men visade sig ha brister. Inträngande fukt och rörelser i konstruktionen gjorde att trådkramlorna utmattades och gick av, och bruket bakom plattorna frös sönder och tryckte ut fasaden. Ett flertal fall av lossnade plattor konsta - terades och i Stockholm bannlystes stenfasader under en period. Ett nytt system med ventilerad fasadbeklädnad konstruerades där plattorna bärs individuellt av rostfria kramlor och inträngande fukt ventileras bort. Rörelser tas upp mellan varje platta. De första anvisningarna för montering av sådana fasader publicerades av Stenindustrins Forskningsinstitut redan 1949. Principerna används fortfarande för montering av stenfasader, även om de modifierats och anpassats när byggnadstekniken utvecklats med bland annat tjockare värmeisolering. N är vi i dag förtätar stadsbebyggelsen och bygger stenstaden passar natursten bra in i byggnadernas nedre delar. Miljön kräver representativt och tåligt material som åldras med behag. En rationell byggnadsproduktion kräver en beklädnad som inte tar för mycket plats. Produktionen av sten har utvecklats vidare och man kan producera tunna plattor i relativt stora format till måttliga kostnader. Monterade i fästmassa passar de utmärkt som beklädnad på byggnaders lägre delar. Det har dock visat sig kräva stor omsorg vid val av material och noggrant utförande för att systemet ska fungera tillfredsställande. Flera fall av lossnade plattor gjorde att ett projekt initierades av Sveriges Stenindustriförbund med stöd från Vinnova. Pro jektets slutsatser är att man kan montera tunna fasadplattor i fäst - massa på underlag av betong och lättklinker med vissa begränsningar, bland annat i utförande och materialval. Som en fort - sättning av projektet har provfasader byggts för exponering i utemiljö under lång tid. Ännu har bara cirka ett och ett halvt år passerat, men proven är helt intakta, utan tendens till skador. Inom branschen håller vi på att utarbeta riktlinjer för hur de tunna stenbeklädnaderna ska utföras för att bli ett långsiktigt och hållbart alternativ i attraktiva stadsmiljöer. Det finns också tankar om utbildning och certifiering av montörer för att garantera fullgott utförande. Vi tror på tekniken och ser detta som ett ytterligare framsteg inom stenfasadernas evolution. ”Vi tror på tekniken och ser detta som ett ytterligare framsteg.” 40 CHRISTER KJELLÉN, STENKONSULT OCH AV SVERIGES STENINDUSTRIFÖRBUND REKOMMENDERAD BESIKTNINGSMAN FÖR NATURSTENSARBETEN
Sten Småsten: Peter Becker, tessellering
Sten Fråga Kurt & Kai: Ljus sten till markbeläggni
ng, välja bänkskiva, anlägga trappa
Sten Marknaden