Advokaten 1
NYHETER Migrationsverket skärper krav för offentl
iga biträden Migrationsverket har rätt att ta bort offentliga biträden från biträdesförteckningen om de missköter sig. Det slog Högsta förvaltningsdomstolen fast tidigare i år. Migrationsverket har nu uppdaterat den rättsliga styrningen utifrån domen och skärper samtidigt kraven. Enligt de nya reglerna kan personer som inte uppfyller kompetenskraven eller som bedöms vara olämpliga att företräda asylsökande, exempelvis för att de uteslutits från Advokatsamfundet eller har begått brott, avregistreras från Migrationsverkets förteckning över offentliga biträden. Sluta skjut kan vara användbar modell Pilotprojektet Sluta skjut bygger på den amerikanska strategin Group Violence Intervention (GVI), och syftar till att minska dödligt våld i kriminella miljöer. Metoden har nu under två år testats i Malmö. Malmö universitet har nu på uppdrag av Brottsförebyggande rådet, Brå, utvärderat projektet och funnit att det går att implementera strategin i en svensk kontext, men att det också finns lärdomar att dra av pilotprojektet. Sluta skjut bygger på så kalllad fokuserad avskräckning, där samhället för att minska våldet riktar sin uppmärksamhet mot det fåtal individer som ligger bakom våldet. Straffbart uppmana någon att ta sitt liv Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det ska bli straffbart att uppmana eller att på något annat sätt påverka en person att begå självmord. Förslaget innebär att det införs en ny straffbestämmelse med två nya brott, uppmaning till självmord och oaktsam uppmaning till självmord. Straffet för uppmaning till självmord föreslås vara fängelse i högst två år och för oaktsam uppmaning till självmord, böter eller fängelse i högst sex månader. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2021. 12 Ny stiftelse vill digitalisera svensk juridisk litteratur Viktig juridisk litteratur förbises ofta i rättsutredningar – helt enkelt därför att den inte längre går att få tag på. Det vill en ny stiftelse avhjälpa. Rättsutredningar är en grundläggande del i juridisk verksamhet – på advokatbyråer, på domstolar och andra myndigheter och vid universiteten. Av de rättskällor som juristerna använder finns författningstexter, domstolsavgöranden och förarbeten numera fritt tillgängliga digitalt i databaser. Den rättsvetenskapliga litteraturen är inte lika lätt att nå. Aktuell litteratur finns till stor del tillgänglig digitalt via dyra kommersiella tjänster, som inte är öppna för allmänheten. Inom många rättsområden är det dessutom viktigt att ha tillgång till äldre litteratur. Men många äldre titlar har blivit svåra att få tag på och har ofta försvunnit från biblioteken. I dag, när de flesta jurister mest arbetar med rättskällor som finns direkt på datorskärmen, glöms litteratur som inte finns digitalt lätt bort. Det medför sämre kvalitet på rättsutredningarna. – Vi märker i domstolarna att man inte alltid begagnar sig av material som man borde ha använt i inlagorna, säger Johnny har varit entusiastiska över projektet. Professor Torbjörn Ingvarsson vid Uppsala universitet har gjort mycket av det praktiska arbetet med teknik och tillstånd, säger Johnny Herre. Justitierådet Johnny Herre är ordförande i digitaliseringsstiftelsen. Herre, justitieråd i Högsta domstolen. johnny herre är ordförande i den nybildade Stiftelsen för tillgängliggörande av juridisk litteratur. Ändamålet är att göra svensk juridisk litteratur tillgänglig för allmänheten utan kostnad. Inspirationen kommer från det danska projektet Jurabog, som drivs av professor Mads Bryde Andersen vid Köpenhamns universitet. – Genomförandet av projektet har inte varit och är inte möjligt utan viktiga insatser från många, däribland advokater, akademiker, domare, förlagen, universitetsbiblioteken och eddy.se. Alla i samarbete med i första hand universitetsbiblioteken ska stiftelsen skanna in böcker från början av 1900-talet och framåt. Litteraturen kommer att göras tillgänglig på www.juridikbok.se, som lanseras någon gång efter årsskiftet. – Vi har gjort en budget för att kunna digitalisera ungefär 500 böcker. Det är en ganska betydande andel av de böcker som vi har användning av, säger Johnny Herre. Han betonar att det bara handlar om att tillgängliggöra verk som inte längre genererar royalties. Rättighetsfrågorna kräver mycket arbete med att söka tillstånd av författare och spåra rättighetsinnehavare till avlidna författares verk. Det är också komplicerat att hitta exemplar i gott skick som duger att digitalisera. Projektet har fått medel från tre stiftelser och hoppas samla in ytterligare pengar genom ett upprop och på andra sätt genom de ansökningar som planeras. MA Advokatsamfundet är fortfarande kritiskt till slopad ”ungdomsrabatt” Trots hård kritik från bland andra Advokatsamfundet går regeringen vidare med förslaget om att avskaffa den så kallade ungdomsrabatten. Fel, tycker Advokatsamfundet, som pekar på att särbehandlingen grundar sig på biologiska och psykologiska hänsynstaganden. lagöverträdares ålder vid straffmätningen när det gäller allvarliga brott. Det framgår av samfundets remissvar över regeringens utkast till lagrådsremissen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet. I remissvaret vidhåller AdvoAdvokatsamfundet avstyrker fortfarande regeringens förslag om att sluta beakta myndiga unga katsamfundet sin principiella inställning att unga människor bör särbehandlas i straffrättsligt hänseende. Samfundet framhåller att särbehandlingen grundar sig redan i maj 2019 förslaget om att avskaffa ungdomsreduktionen för lagöverträdare i åldern 18– 20 år i sitt remissyttrande över Ungdomsreduktionsutredningens betänkande SOU 2018:85, där förslaget presenterades. ADVOKATEN NR 9 • 2020 på biologiska och psykologiska hänsynstaganden, och att unga människor har en outvecklad ansvarsförmåga och en större känslighet för straff och sanktioner. Advokatsamfundet avstyrkte