Advokaten 1
REPORTAGE PERCY BRATT Rättsstatens förkämpe prisa
s Rättsstatens principer har aldrig varit viktigare än nu, anser advokat Percy Bratt, som i år får Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket. Enligt pristagaren vilar ett alldeles särskilt ansvar för rättsstaten just på advokaterna. TEXT: ULRIKA ÖSTER H edrad och glad. Så beskriver advokat Percy Bratt sina känslor när han fick veta att han utsetts till mottagare av Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket. Särskilt glad är han över att Advokatsamfundet i sin motivering valt att lyfta fram rättsstatens principer. – Det är värdefullt och viktigt just nu, att lyfta fram vår roll som advokater och ambassadörer för rättsstaten. Dels om man ser på utvecklingen internationellt och i Sverige med populismen som vinner allt mer mark. Dels genom att vi står inför stora kriminalpolitiska utmaningar, säger Percy Bratt. Det är, säger han, förstås viktigt att få till stånd en effektiv brottsbekämpning. Samtidigt innebär kraven på hårdare tag och nya MOTIVERING ”Årets pristagare får priset för sina framstående insatser inom advokatyrket genom att kombinera yrkesskicklighet som advokat med ett stort engagemang för och kunskap om tryck- och yttrandefrihetsfrågor samt konstitutionell rätt. Årets advokat personifierar vikten och värdet av den demokratiska rättsstaten, vars innehåll och grundläggande rättighetsprinciper i dag är mer angelägna än någonsin. Genom sitt stora engagemang för Advokatsamfundet i remissfrågor och utbildning har pristagaren också bidragit till att upprätthålla en etisk och yrkesskicklig advokatkår.” Om Advokatsamfundets pris för framstående insatser inom advokatyrket Advokatsamfundets pris instiftades i samband med Advokatsamfundets 125-årsjubileum 2012 och utdelades i år för nionde gången. Priset delades ut första gången vid Advokatdagarna 2012, och består, utöver äran, i att 100 000 kronor avsätts till Advokatsamfundets pro bono-arbete. Tidigare pristagare är advokaterna Thomas Olsson, Biörn Riese, Sture Larsson, Christian Åhlund, Lena Frånstedt Lofalk, Peter Danowsky, Johan Eriksson och Maria-Pia Hope. Pristagaren får från och med i år peka ut ett pro bono-projekt som får 100 000 kr. Percy Bratts prispengar skänks till Rättsstatsprojektet som beskrivs i artikeln. 14 redskap till polis och åklagare också en risk för att man kör över grundläggande rättsstatliga principer. DET ÄR VÄRDEFULLT OCH VIKTIGT JUST NU, ATT LYFTA FRAM VÅR ROLL SOM ADVOKATER OCH AMBASSADÖRER FÖR RÄTTSSTATEN. RÄTTIGHETER BLEV REALITET Men vi hoppar tillbaka i tiden, till starten på karriären. Percy Bratt blev advokat 1992. Och det var faktiskt just de mänskliga rättigheterna som satte honom på spåret. Att studera juridik låg nära till hands eftersom Percys far var jurist. Men det var först när Percy läste boken De mänskliga rättigheternas historia av Willy Strzelewicz, som lusten till juridik föddes på allvar. – Juridiken blev plötsligt principiell och fascinerande. Där är ju advokatrollen väldigt tydlig, man står och försvarar en enskild individ inför skranket. Det blir ett konkret utslag av att försvara mänskliga rättigheter och rättssäkerhet, säger Percy. Hos sin principal, brottmålsadvokaten Gunnar Bergh, fick Percy under 1980- och det tidiga 1990-talet också möjlighet att argumentera utifrån fri- och rättigheter, bland annat i det så kallade Radio Nova-målet. Målet, som gick ända till Europadomstolen, handlade om närradiostationen Radio Nova, som trots reklamförbud i etern sände just radioreklam. – Vi vann inte målet, men vi argumenterade utifrån att man för att kunna driva journalistisk verksamhet, alltså använda yttrandefriheten, behövde inkomstkällor, i det här fallet reklam, berättar Percy. För de flesta advokater var det långt ifrån självklart på 1980-talet att hänvisa till Europakonventionen inför en svensk domstol. Snarare riskerade man att framstå som överspänd och rättshaveristisk, konstaterar Percy Bratt, som dock fått uppleva en rätt fantastisk resa under sin karriär. – De mänskliga rättigheterna har gått från retorik till realitet. I dag, med den rika praxis som finns från Europadomstolen, och där både regeringsformens andra kapitel och EU:s rättighetsstadga får allt större betydelse, är det hård och handfast juridik, konstaterar Percy. ADVOKATEN NR 9 • 2020