Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA leverantörskedjorna företagen hantera
r dessa risker. Processer och rutiner bör nu etableras mot bakgrund av tillämpliga regelverk som också kräver legal rådgivning. Här behöver avtalsrättsliga knep antas för att kunna kontrollera produktionskedjan. Det är väldigt få svenska företag som kan visa på framsteg än så länge. Global Slavery Index rapporterar att mellan 40 och 45 miljoner människor lever i någon form av nutida slaveri idag. En annan akut fråga är tvångsarbete. I dag är 21 miljoner människor globalt fast i tvångsarbete, av dessa är 11,5 miljoner kvinnor och 5,5 miljoner barn. Av alla dessa 21 miljoner människor arbetar 90 procent i privat verksamhet. Såväl matvarukedjor, gruvindustrin, automobil, turism-hotell, klädindustrin och elektronikföretag riskerar att bidra till att upprätthålla dessa kränkningar om man blundar för problemen. Ansvaret omfattar en produkts hela leveranskedja från råvaruutvinning, via processindustri och tillverkning till köparen i Sverige och det avfall som genereras. Därför är de människor som påverkas av våra inköpsbeslut långt många fler än de som bor och verkar i Sverige. HÅLLBARHETSKOMMUNIKATION RIKARE ÄN OPERATIVA SATSNINGAR INOM HÅLLBARHET Stickprov tagna åren 2014–2019 visar att svenska storföretag generellt har större budgetar till hållbarhetskommunikation än de har till sina inköpsavdelningar för att stärka sitt hållbarhetsarbete, mandat och kompetens. 8 av 10 inköpare upplever i princip ingen skillnad när det gäller just hållbarhetsinsatser. Det är heller inte helhetsgreppet som är svårt utan den i princip obefintliga uppföljningen av de så kallade ”kraven” som ställs genom breda uppförandekoder. 9 av 10 inköpare vet inte hur de ska verifiera att en leverantör i exempelvis Kambodja efterlever det svenska företagets hållbarhetsspekADVOKATEN NR 9 • 2020 trum (källa: The Academy for Human Rights in Business). VIKTEN AV FÖRBEREDELSE INFÖR KOMMANDE LAGSTIFTNING Stärk kompetensen hos nyckelpersoner inom inköpsavdelningar, strategiska köpare, säljare och mellanchefer. Börja titta på kontraktsmässiga krav på företagets leverantörer för att skapa transparens och öppenhet i redovisningen av leveranskedjor vilket möjliggör och förenklar insyn och uppföljning. Även företagets leverantörer ska visa på en förmåga att implementera processer och rutiner för en genomlysning som omfamnar arbetstagares rättigheter, miljö och mänskliga rättigheter. Var beredd på att tillhandahålla utbildning och praktisk vägledning för att öka kunskapen och kapaciteten hos leverantörer. Se till möjligheterna att utveckla innovativa lösningar för uppföljning i nära samarbete med leverantörer i tillverkande högriskländer. Se till att utveckla metoder för uppföljning där ideella organisationer, på plats i tillverkningsländer, kan vara samarbetspartner och sakkunniga inom vissa specialområden som barnets rätt, vatten och markfrågor etc. En lagstiftning skulle, enligt ovan, stärka svenska företags möjligheter att bidra till att uppnå målen i Agenda 2030, såväl regionalt och nationellt som globalt. Med liknande spelregler inom EU kan de företag som satsar operativt på genomlysning och uppföljning verkligen påverka det transformativa arbetet vi behöver få till för en hållbar värld. Parul Sharma Vd The Academy for Human Rights in Business och nyinvald styrelseordförande för Amnesty International Sverige 23