Advokaten 1
Som försvarare har hon ett perspektiv, som målsäg
andebiträde ett annat. – Åklagarna må vara objektiva och lyda under det regelverket, men samtidigt påverkas de av den position de har. De kan ju inte ha någon vidare insikt i hur försvaret tillsammans med klienten lägger upp ett försvar, säger hon. Advokaterna pekar dessutom på att själva förhören under förundersökningen är av en annan natur än förhör vid en huvudförhandling. Även här påverkas åklagaren av sin roll, att leda jakten på en gärningsman. – Det handlar inte om bristande objektivitet, men den som utreder brott har en idé om vem som är skyldig. Det präglar lätt hur förhören blir, säger advokat Johan Eriksson, som är tveksam till att låta sådana förhör få en viktig roll vid huvudförhandlingen. BLIR DÅLIGT FÖRHÖR Redan i dag kan rätten, under vissa förutsättningar, få ta del av en film, ljudfil eller utskrift av ett förhör i stället för, eller som komplement till, det vanliga förhöret. En situation där detta förekommer är just om en förhörsperson ändrat sin utsaga. Samtidigt, anser de intervjuade advokaterna, fyller förhören vid huvudförhandlingen en viktig funktion. – Rättegångsbalken föreskriver att svararen blir gisslan för att säkra en formell rättssäkerhet utan att ha all nödvändig information. – Du sitter inte med din klient, utan du ska snabbt agera på den information som lämnas. Det blir ett direkt dåligt förhör, utifrån den misstänktes perspektiv, säger han. BRA ATT DOKUMENTERA I såväl Fredrik Wersälls utredning som mediedebatten lyfts användningen av tidiga förhör fram som ett sätt att minska risken för hot mot och påverkan på vittnen och målsägande. När dessa fått lämna sina vittnesmål, och detta dokumenterats ordentligt, så försvinner eller minskar ”behovet” från kriminella av att hota och skrämma. Samtidigt, med minskad kollusionsfara, minskar också behovet av att hålla misstänkta häktade med restriktioner, enligt förespråkarna. Fredrik Ungerfält är, precis som de övriga advokaterna, skeptisk till argumenten. – Man kan ju även hota den som har lämnat en utsaga. Den personen kommer till domstolen och vill förändra den, och domstolen tvingas ta ställning till det. Precis som det är nu, summerar han. Och Ulrika Borg betvivlar att åklaUlrika Borg. varje förhörsperson ska sitta framför domstolen och lämna en egen utsaga om vad som hänt, utan att rättens aktörer har en egen agenda. Först en fri berättelse, sedan får man ställa frågor, framför rätten som sitter med helhetsinformation. Domstolen har då redan en tydlig och klar uppfattning av vad som hänt, och vittnet kommer och redogör för sina uppgifter, säger Ulrika Borg. Hon menar dessutom att själva domstolsförhandlingen påverkar alla inblandade så att de skärper sig. Själva inramningen och den ed som avläggs inskärper allvaret och vikten av att tala sanning, menar hon. Även om muntliga och omedelbara förhör i dag är huvudregel i den svenska straffprocessen så finns det undantag. Det viktigaste är mål där barn ska höras. Här har den viktiga kontradiktoriska principen fått vika för barnets bästa. Barn förhörs därför regelmässigt före huvudförhandlingen, och förhören spelas sedan upp inför domstolen. Just barnförhör lyfts också av många, däribland Wersälls utredning, fram som ett exempel på att det visst går att värna rättssäkerheten i ett system med tidiga förhör. Men advokaterna godtar inte detta argument. Ulrika Borg, som varit försvarare i många mål där barn vittnat, beskriver det som att arbeta bakbunden. Och Fredrik Ungerfält har en liknande erfarenhet: att förADVOKATEN NR 9 • 2020 garna kommer att vara beredda att släppa ut häktade misstänkta med nya regler. Hon är dessutom kritisk till att man i diskussionerna kopplar ihop FN:s återkommande kritik mot de långa svenska häktningstiderna med processreformer. – Kritiken mot Sverige handlar ju inte om att folk som är misstänkta för brott ska underkasta sig ansvar eller uttala sig om olika saker när de sitter i häktet. Det är svenska staten man kritiserar, inte svenska intagna, säger hon. Ett annat viktigt argument för att låta tidiga förhör få plats i huvudförhandlingar är att målsägande och vittnen därmed slipper berätta om svåra och plågsamma händelser flera gånger. Dessutom kan uppgifterna samlas in medan de är färska i minnet. Johan Eriksson är positiv till att dokumentera tidiga förhör ordentligt, inte minst som många förundersökningar nu drar ut på tiden så att huvudförhandlingen ibland kan komma flera år efter att brottet begåtts. – Tänk dig en person som gör iakttagelser av någonting och som sedan ska höras om ett, två, tre år senare. Då är ju de uppgifterna ganska värdelösa. Det finns fördelar med att se till att säkra de initiala uppgifterna på ett säkrare sätt än vi gör i dag. I det kan det till och med ligga en bättre rättssäkerhet, säger han. Att däremot låta dessa förhör ersätta förhör vid huvudförhandlingen är förstås en helt annan sak, även » 29 29 Fredrik Ungerfält.