Advokaten 1
» om det naturligtvis skulle kunna vara en lättna
d för de inblandade. – Intresset av att slippa berätta står under intresset av att kunna genomföra ett fullständigt kontradiktoriskt förhör under likvärdiga omständigheter, med tillgång till samma information som åklagaren, det man kallar equality of arms, säger Fredrik Ungerfält. Även Ulrika Borg, som också axlar uppdraget som målsägandebiträde ibland, förstår tanken. Här finns dock mycket att göra även utan att införa tidiga förhör. – Jag har i min roll som målsägandebiträde uppgiften att ge målsäganden fullständig information och att försöka underlätta och hjälpa klienten att klara av en rättegång. Det kan göras med de lagliga regler som finns, som medhörning, stängda dörrar, säger hon. – Det där är ju en rättighet som, om man läser mer om detta, ger vid handen att tystnaden inte ens får bevisvärderas, säger Eriksson. Han har svårt att se hur förändringar i straffprocessen skulle kunna upphäva denna grundläggande rättighet, som nyligen klargjorts ytterligare genom ändringar i förundersökningskungörelsens 12 §. Och så länge misstänkta har rätt att tiga måste de också rimligtvis ha rätt att lämna uppgifter senare i förundersökningen eller vid huvudförhandlingen, påpekar Johan Eriksson. – Det är en rättssäkerhetsfråga, för ” Jag är också TYSTNAD EN RÄTTIGHET Åklagaren Paulina Brandberg hör till de hårdaste förkämparna för en ny processordning med tidiga förhör. I en intervju i Svenska Dagbladet den 21 augusti argumenterar hon för att slopa omedelbarhetsprincipen. Ett av de viktigaste skälen är, enligt Brandberg, att misstänkta tiger under förundersökningarna. ”I dag är det enligt Brandberg snarare regel än undantag att en misstänkt inom gängmiljön tiger sig igenom hela förundersökningen av taktiska skäl, i väntan på att få läsa hela den färdiga polisutredningen där det framgår exakt vilken bevisning som finns. Sedan kan den misstänkte lämna en förklaring i domstolen som har anpassats till detta, till exempel varför dna eller krutstänk fanns på vissa ställen, eller varför en mobil kopplade upp sig mot en mast vid en viss tidpunkt” skriver journalisten Åsa Erlandsson, som talat med Paulina Brandberg. I en debattartikel skriver Paulina Brandberg också att med en ordning där tidiga förhör får större värde som bevis skulle tystnad under förundersökningen kunna ”ligga den misstänkte till last”. Johan Eriksson är övertygad om att mycket av debatten egentligen handlar om just det Paulina Brandberg pekar på – en irriterande tystnad från misstänkta – snarare än behovet av att säkra bevis på bästa sätt. – Många störs av att misstänkta väljer att vara tysta och sedan lämnar en berättelse i ett senare skede, säger han. Johan Eriksson tillägger att den irritationen samtidigt krockar med en viktig rättsprincip som alla misstänkta får beskriven för sig när de går på sitt första förhör, nämligen rätten till tystnad. 30 30 brottstrött, det är vi väl alla? Ingen tycker om att unga människor springer runt och skjuter ihjäl varann på gatorna. Men det är i sådana lägen som demokratin prövas, och det gäller att vi inte blir oförsiktiga med rättssäkerheten.” johan eriksson tystnaden kan ju handla om andra saker än taktik. Det kan handla om att du inte vill berätta om att det är din son som begått brottet, utan du väntar och ser vad som kommer fram. Eller att jag är oskyldig och har ingen lust att berätta, för det krånglar till det för mig, exemplifierar han. Även advokaterna Kristofer Stahre och Martin Persson anser att diskussionen om tidiga förhör mycket handlar om att misstänkta går igenom förundersökningar i tystnad. I en debattartikel i Svenska Dagbladet pekar de på att tystnad kan ha många anledningar, något som också Högsta domstolen och Europadomstolen tagit fasta på i sina prejudicerande domar. VARNAR FÖR QUICK FIX Fredrik Wersälls straffprocessutredning avslutades under 2019 och fick ett blandat mottagande bland remissinstanserna. Frågan är varför den fått nytt liv just nu. Johan Erikssons svar är brottströtthet, en trötthet som sätter sin prägel på lagstiftningen. – Jag är också brottstrött, det är vi väl alla? Ingen tycker om att unga människor springer runt och skjuter ihjäl varann på gatorna. Men det är i sådana lägen som demokratin prövas, och det gäller att vi inte blir oförsiktiga med rättssäkerheten, säger han. Även de två andra advokaterna tror att dagens fokus på brottsbekämpning spelar en stor roll. – Vi lever i en tid av ökad repression. Man försöker komma åt de samhällsproblem som vi har, som bland annat kommer till uttryck genom kriminalitet, och läka dem genom kriminalpolitiska åtgärder. Det är inte bara detta utan också att man vill ta bort ungdomsrabatten och liknande som kommer från samma flöde. Det är djupt olyckligt, för det angriper och försämrar rättssäkerheten, säger Fredrik Ungerfält, som tror att det krävs helt andra insatser, som utbildning och möjlighet till arbete, för att råda bot på brottsligheten. Det är naturligtvis inte bra att vittnen blir hotade, ADVOKATEN NR 9 • 2020