Advokaten 1
» UTREDAREN Straffprocessen måste följa Straffpro
cessens grundprinciper ska vara kvar, men formerna behöver anpassas till dagens förutsättningar. Det anser utredaren Fredrik Wersäll, som förklarar att han aldrig avsett att avskaffa omedelbarhetsprincipen. FOKUS: STRAFFPROCESSEN D et första, och viktigaste, argumentet för att använda tidiga förhör är att många utredningar tar så pass lång tid att bevisningen försämras fram till huvudförhandlingen i en sådan utsträckning att det helt enkelt inte blir den bästa bevisningen, säger Fredrik Wersäll, numera riksmarskalk och tidigare hovrättspresident och riks åklagare, och ansvarig för Utredningen om processrätt och brottmål. Han betonar att förslaget om tidiga förhör inte främst syftar till att öka effektiviteten i straffprocessen. Snarare handlar det om att skapa flexibla former för processen. – Vi har inte anpassat processrät”Vi kan diskutera de här frågorna i all oändlighet, men jag är väldigt övertygad om att detta kommer. […] Min ambition har varit att göra detta i kontrollerade former.” fredrik wersäll ten generellt ut ifrån olika utredningars kolossalt olika förutsättningar, utan det är samma för alla utredningar. Det kunde inte förutses då, för 80 år sedan, när de här reglerna formulerades, utan utvecklingen har gått litegrann åt att utredningarna ser väldigt olika ut. Fredrik Wersäll listar de olika fördelarna med att ge ökad tyngd åt tidiga förhör: Förutom att ta in bevisningen medan den är färsk, handlar det om att använda teknikutvecklingen och anpassa sig till användningen av hjälpmedel som övervakningskameror och kroppskameror; att låta vittnen och målsägande slippa ibland ångestladdade förhör i rätten; att minska risken för hot och trakasserier samt att minska behovet av häktning med restriktioner. Det går naturligtvis inte att helt ta bort rätten till tillläggsförhör, och vittnen måste även fortsättningsvis ha rätt att ändra sig, påpekar Fredrik Wersäll. – Men om de tidiga förhören är upptagna i tekniskt och rättssäkerhetsmässiga former, så kommer ett sådant förhör att ha ett rätt tungt bevisvärde, även om 34 34 personen ändrar sig, säger han, och tillägger att om det finns ett tidigt väldokumenterat förhör kan kanske tilläggsförhören bli mindre dramatiska än dagens huvudförhör. Wersäll betonar också att de föreslagna nya reglerna innebär att polisen måste utveckla sin dokumentation och sina förhörsmetoder. Här kan uppbyggnaden av barnahus, där man i dag tar upp tidiga förhör med barn, ge hjälp och ledning. FRI BEVISVÄRDERING Advokatsamfundet och enskilda advokater har riktat hård kritik mot förslaget om tidiga förhör. Den främsta invändningen handlar om att försvarare förväntas hålla motförhör utan att ha ett fullständigt underlag. Fredrik Wersäll pekar på att åklagare och polis enligt hans förslag ska vara skyldiga att pröva vilket underlag försvaret behöver. Det är dessutom i allas intresse att försvararen får del av all relevant information, påpekar han. – Vi har en fri bevisprövning i Sverige, så ett dåligt hållet förhör med ledande frågor där försvarare inte får möjlighet att ställa vettiga frågor och hålla ett motförhör, det har väldigt lågt bevisvärde. Det vet ju åklagarna och inte minst domstolarna. Fredrik Wersäll jämför åter med barnförhör, där försvarare redan i dag får ställa frågor före huvudförhandlingen. Och att försvarare ofta är missnöjda med kvaliteten på dessa förhör är välbekant. – Det är en väldigt vanlig invändning från försvarare, att förhöret med barnet inte har hållits i former som är tillfredställande utifrån objektivitetskriterier och annat. Jag vill återigen poängtera att förhöret inte blir bättre, och inte får högre bevisvärde än det faktiskt har. Så det kommer att finnas alla möjligheter för försvarare att komma med invändningar, säger han. För att kunna fullgöra skyldigheten att lämna ut den relevanta informationen krävs förstås att åklagaren förstår vad som är relevant. Fredrik Wersäll tror att åklagare har den förmågan, även om det krävs en del utveckling på området. – Det förutsätter en större öppenhet och jag har ju hört från väldigt många advokater under utredningstiden att de upplever det som ett generellt problem att ADVOKATEN NR 9 • 2020