Advokaten 1
» Simon Andersson. principen att göra. För om man
spelar upp förhören vid huvudförhandlingen, ja då har de ju förekommit vid huvudförhandlingen och man kan grunda dom på det, säger han. Snarare, menar Simon Andersson, rör den föreslagna reformen principen om det bästa bevismaterialet, som den kommer fram i rättegångsbalken 35:14. Och här kan det vara relevant att ta in teknikutvecklingen i bilden. I dag finns ju betydligt fler sätt att återge ett vittnesmål än på 1940-talet, då de fick skrivas ner. – Där kan jag väl i och för sig tycka att det kan vara bra att spela upp video, säger han och tillägger att han dock inte är övertygad om att tidiga förhör alltid är bäst, så som det förs fram i debatten. ANNAN UPPFATTNING Simon Andersson pekar, precis som advokat Johan Eriksson, också på en annan uppfattning som kommit fram i debatten: att tidig bevisupptagning kan minska problemet med att misstänkta tiger eller ljuger sig igenom förundersökningar, för att sedan ge sin version vid huvudförhandlingen. – HD menar där, att det intressanta i det första skedet är inte vad den misstänkte själv säger, utan vad åklagaren har för övrig bevisning. Om den är tillräcklig, kan domstolen gå vidare till att titta på vad den misstänkte har för förklaring och se om den på något vis minskar värdet på åklagarens bevisning, säger Simon Andersson. Oavsett om en misstänkt kom med ”Det verkar som att vissa tycker att domstolen bryr sig för lite om att misstänkta ändrar sig. Och det kan man ju diskutera. Frågan är om man ska använda lagstiftning för att åtgärda det. Då blir det ju ett slags legal bevisprövning.” simon andersson sin förklaring tidigt eller sent i processen ska alltså alla andra alternativa händelseförlopp än de som åklagaren påstår vara uteslutna för att beviskravet ”bortom rimligt tvivel” ska vara uppnått, påpekar Simon Andersson. KRÄVA UNDERLAG Men behöver vi då inte moderniserar straffprocessen? Kanske, svarar Simon Andersson. Men då krävs först fakta. Är det till exempel svårare att utreda och lagföra brott i dag än tidigare, trots att åklagare och polis i dag har betydligt mer tekniska hjälpmedel och tvångsmedel till sitt förfogande än tidigare? – Kanske är det ändå så att vi har problem. Men då behövs något slags underlag för det. Jag tycker att det – Det verkar som att vissa tycker att domstolen bryr sig för lite om att misstänkta ändrar sig. Och det kan man ju diskutera. Frågan är om man ska använda lagstiftning för att åtgärda det. Då blir det ju ett slags legal bevisprövning, säger Andersson, och tillägger att det vore ganska märkligt att ha en lag som säger att tystnad har stort bevisvärde. Här påminner Simon Andersson också om Högsta domstolens praxis för bevisvärdering, så som den kom fram i det så kallade Balkongmålet. BALKONGDOMEN (NJA 2015 S. 702) Målet handlade om en kvinna som föll från en balkong från sjätte våningen med livshotande skador som följd. Kvinnan, och åklagaren, hävdade att den tilltalade, kvinnans make, hade försökt döda målsäganden genom att kasta eller släppa henne från balkongen. Maken hävdade dock att målsäganden efter ett intensivt gräl hade klättrat över balkongräcket och själv orsakat att hon föll ned till marken. Mannen dömdes först av tingsrätten till nio års fängelse 44 44 för försök till mord, men friades sedan av hovrätten. Kvinnan överklagade, med stöd av sitt målsägandebiträde Ia Sweger, till Högsta domstolen som beviljade prövningstillstånd. Mannen dömdes slutligen till 14 års fängelse för försök till mord. I Balkongdomen fastslår HD att förhöret vid rättegången, inte polisförhör under förundersökningen, ska ligga till grund för rättens prövning. Skälet är att det förhöret, till skillnad från ett polisförhör, hålls under former som är avsedda att garantera ett rättssäkert förfarande. HD för också viktiga principiella resonemang om bevisvärdering och hur den ska göras. Enligt resonemanget ska domstolen först granska den bevisning som har åberopats till stöd för bevistemat. Om den inte räcker för att styrka åtalet ska den tilltalade frikännas. Först om den åberopade bevisningen lever upp till beviskravet ska den tilltalades berättelse granskas. Om den i sin tur innebär att gärningsbeskrivningen motbevisas, eller att den gör att beviskravet inte uppfylls, ska den tilltalade också frikännas. I Balkongdomen tar HD också upp frågan om hur tystnad eller lögner från den misstänkte ska värderas. Domstolen slår fast att den tilltalade har rätt att tiga, och att tystnaden endast ”i situationer som uppenbarligen kräver en förklaring” kan tillmätas betydelse. Enligt HD ska den tilltalade ”i princip inte heller ha någon nackdel av att lämnade uppgifter visar sig vara felaktiga”. ADVOKATEN NR 9 • 2020 saknas i debatten, det här goda faktaunderlaget, säger han. Det krävs dessutom en helhetssyn på processrätten för att ändringar ska bli framgångsrika, påpekar Simon Andersson, och pekar på hur rättegångsbalken föregicks av decennier av utredningsarbete. – Ska det göras förändringar i de grundläggande principerna måste man förstå hur de olika reglerna hänger ihop med varann. Om reglerna ändras i ett avseende, så påverkar det i något annat, säger Simon Andersson. ¶