Advokaten 1
RÄTTEGÅNGSBALKEN 35 kap. 14 § En berättelse, som
någon har avgett skriftligen med anledning av en redan inledd eller förestående rättegång, eller en uppteckning av en berättelse, som någon med anledning av en sådan rättegång lämnat inför åklagare eller Polismyndigheten eller annars utom rätta, får åberopas som bevis i rättegången endast 1. om det är särskilt föreskrivet, 2. om förhör med den som lämnat berättelsen inte kan hållas vid eller utom huvudförhandling eller i övrigt inför rätten eller 3. om det finns särskilda skäl med hänsyn till de kostnader eller olägenheter som ett förhör vid eller utom huvudförhandling kan antas medföra, vad som kan antas stå att vinna med ett sådant förhör, berättelsens betydelse och övriga omständigheter. Även i annat fall än som sägs i första stycket får dock i tvistemål en sådan skriftlig berättelse eller uppteckning av en berättelse som avses där åberopas som bevis i rättegången, om parterna godtar det och det inte är uppenbart olämpligt. Vad som sägs i första och andra styckena om en skriftlig eller upptecknad berättelse ska också tillämpas i fråga om en ljudupptagning eller en ljud- och bildupptagning av en berättelse. OMEDELBARHETSPRINCIPEN För att förstå straffprocessens utformning är det viktigt att se hur olika delar hänger ihop, menar Simon Andersson. Här kan historien vara till hjälp. Rättegångsbalken och dess regler om omedelbarhet, muntlighet och koncentration innebar ett kraftigt brott med den tidigare straffprocessen, grundad på 1734 års lag. Enligt den hade domstolen ansvaret för att utreda brottet. Förundersökning och rättegång var i praktiken en och samma process, där vittnen hördes och nya fakta kom fram under en tidsperiod som kunde bli flera månader lång. – Det var långdraget och innebar att domstolen skulle fatta beslut i skuldfrågan flera månader efter att ett bevis tagits upp. Det var svårt att komma ihåg vad som sagts, och man kom inte ihåg hur det sades, konstaterar Simon Andersson. Att det ändå gick att komma fram till domar under dessa omständigheter berodde delvis på bevisvärderingen. Processreglerna i 1734 års lag byggde på en legal bevisprövning, där värdet av olika bevis fastslogs i lagen: Två samstämmiga vittnen utgjorde till exempel full bevisning. Med rättegångsbalken förändrades både formerna för processen och bevisvärderingen, påpekar Simon Andersson. – Omedelbarhetsprincipen var väldigt viktig i förändringen och hänger samma med principen om fri bevisvärdering, på så sätt att man ska ha allt material vid allt tillfälle, så att domstolen kan överblicka det. Det hänger också ihop med möjligheten till demokratisk kontroll av rättegångarna. Allt material presenteras vid huvudförhandlingen, det kan alla ta del av som närvarar där. Och domen får bara grundas på det. KÄLLOR l Advokatsamfundets remissyttrande över delbetänkandet Tidiga förhör – nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98). l Brandberg, Paulina: ”Omedelbarhetsprincipen – ett stelbent hinder för åklagare i bevisföringen”, Dagens Juridik, 14 augusti 2020. l Erlandsson, Åsa: ”17-åringen vittnade – och föll igenom Sveriges skyddsnät”, Svenska Dagbladet, 21 augusti 2020. l Erlandsson, Åsa: ”Enskilt viktigaste åtgärden mot gängbrott”, ADVOKATEN NR 9 • 2020 Svenska Dagbladet, 21 augusti 2020. l Erlandsson, Åsa: Rättsprincip kan ändras – svårare tysta vittnen, Svenska Dagbladet, 21 augusti 2020. l Insulander, Mia Edwall: ”Nya regler får inte bara gynna åklagaren”, Svenska Dagbladet, 17 september 2020. l Kommittédirektiv 2016:31. En modern brottmålsprocess anpassad även för stora mål. l Kommittédirektiv 2017:109. Tillläggsdirektiv till Utredningen om processrätt och stora brottmål (Ju 2016:10). l Lundh, Petra: ”En förändring måste till i straffprocessen”, Svenska Dagbladet, 20 september 2020. l Lundh, Petra: ”Föråldrade rättsregler måste moderniseras”, Svenska Dagbladet, 17 september 2020. l Marmgren, Martin: Stoppa unga kriminella är helt grundläggande, Svenska Dagbladet, 19 augusti 2019. l Nilsson, Tomas: ”Om betydelsen av förundersökningsuppgifter som bevisning i domstol”, Advokaten nr 5 2017. l NJA 2015 s. 702. l Olsson, Thomas: ”Viktiga rättsprinciper är under attack”, Svenska Dagbladet, 3 september 2020. l Stahre, Kristofer; Persson, Martin: ”Även oskyldiga har skäl att vara tysta”, Svenska Dagbladet 20 oktober 2020. l Stora brottmål – nya processrättsliga verktyg (SOU 2019:38). l Tidiga förhör – nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98). 45 45 FOTO: ISTOCK