Kingsize 1
Intervju: Petter Att den gjorde det okej att rapp
a på svenska? – Du vet när vi gick runt med demokassetterna till alla skivbolag och dom sa ”nej det här kan ni inte göra. Det här går inte att göra”. Sen kommer vi till Peter Swartling som har breakat med Robyn i USA. Han signade mig och gav mig fria händer och det är jag så tacksam för. Hade han aldrig gjort det så hade det aldrig funnits ett ”Mitt sjätte sinne”. Han gav mig möjligheten och förtroendet att göra den, säger Petter och berättar att framgångarna med debutalbumet ledde i sin tur till att flera skivbolag som tidigare tackat nej till Petters musik hörde av sig till honom och frågade om tips på andra svenska rappare de kunde signa. – Förstår du? Sådär vände det! Den grejen är jag väldigt stolt över. Just att sparka in dörren. ”Här är vi! Vi kommer med ett urbant sound”. Det var Fryshuset, våra områden, det var ”Do The Right Thing” och alla skrek ”fight the power”. När den klicken sparkade in mainstreambranschens dörr och kommer in där. Den grejen tyckte jag var jävligt mäktig. Litteratur är det som inspirerar mitt skrivande mest, än idag. Det var inte enbart tack vare skivkontraktet vi fick ”Mitt sjätte sinne”. Den kanske viktigaste orsaken är lyriken och språket. Det finns dessutom en rolig historia bakom Petters musikspråk. Och så fort jag tar upp ämnet börjar han gräva i sin ryggsäck och plockar fram en sliten bok jag känner igen från min gymnasietid: ”Litteraturhistoria”. – Jag har med mig den överallt. Den här litteraturhistoria-boken. Den får du i gymnasiet. Jag fick den i första ring. Jag sa, ”eh fuck den här”, kastade den typ. Brände hela gymnasiet. Kom ut och jobbade som diskare. Mamma sa ”gå på Komvux, du måste studera för det är det viktigaste”. Jag kom in på Komvux och vad tror du är det första som händer när jag ska läsa svenska? Vad får jag för bok? Samma bok, säger han och börjar bläddra. Petter ville rappa, men att göra det på svenska var fortfarande otänkbart för många. Tack vare boken och inspirationskällor från USA, hittade han en väg i språket som både funkade för kompisarna och den svårflörtade, akademiska kåren. – Jag tänkte att om man blandar ihop det och gör som några av mina idoler KRS-One, Keith Murray, men framför allt Guru... Dom var rappare med utvecklat, akademiskt ordförråd. Då tänkte jag att om jag tar titlar från böcker… säger Petter samtidigt som han bläddrar sig fram till den ”Den unge Werthers lidanden” av Goethe och börjar spotta: ”Jag lider mer än unge Werther, det är mitt hjärta som värker, ventilerar, trycker ut allt, så smärtan tar slut” (”Ut och in på mig själv”, reds anm). – För att mina kompisar skulle tycka att det var fett i början och för att jag skulle kunna hitta någonting som var unikt behövde jag utveckla språket till någonting som var speciellt. Thomas Rusiak var en av dom första som hörde mina svenska texter och 16 KINGSIZE MAGAZINE | NR 3, 2018 sa ”Fan va fett det låter! Men vem är Werther?”. Han hade ingen aning om vem det var, men det lät bra. Där någonstans börjar hela den grejen. – Jag visste att så här kan jag göra det på ett coolt sätt så att det passar mig och så att en större massa kan förstå och relatera. Jag är uppvuxen med en kulturfarsa, gick i Södra Latin som är en kulturskola och lärde mig ganska snabbt hur dom här wannabe kulturmänniskorna funkar. Jag visste hur jag skulle finta upp dom med språket. Det var svenska författare som skrev att ”han rappar som Odysséen” bara för att jag hade stoppat in orden i tugget. Då tyckte man helt plötsligt att det här var någonting exceptionellt för jag refererade till litteraturen och det ansågs vara fint. Jag gör ju såna referenser hela tiden och det är inte alla som fattar. Jag tycker dolda budskap gör rap intressant. Trots att Petter tycker om dolda budskap, referenser och metaforer så har han ändå en vilja att inkludera människor. Vilket han gjorde genom boken ”16 Rader”, släppt 2013, som dels bryter ner texterna men även trycker på relevansen av just boken ”Litteraturhistoria”. – Litteratur är det som inspirerar mitt skrivande mest, än idag. ”16 rader” var till för att berätta om min resa in i litteraturen via musiken som språngbräda. Utan den här boken hade jag inte varit där jag är idag. Jag hade inte släppt ”Mitt sjätte sinne” utan den här boken. Jag har varit uppe på förlaget Natur & Kultur och tackat dom för boken. Petter berättar att han är en hyperaktiv person och har under stora delar av sitt liv haft svårt för att avsluta påbörjade projekt. Han har testat på de flesta bollsporter som finns och ena dagen tänkt att han ska satsa på idrotten för att några veckor senare gå vidare till något helt annat. Och det är ännu en orsak till att han känner sig stolt över att ha lyckats vara kvar inom musiken i 20 år. – Jag har inget konsekvenstänk, jag har ett hett temperament, kan explodera för ingenting på en sekund. Jag är rättshaverist. Känner jag att någon gör mig orätt blir jag helt galen och samtidigt så är jag en person som vågar. Jag påbörjade jävligt mycket grejer som jag aldrig avslutade och det tog kål på mig. Morsan blev tokig på mig, säger han och berättar att när han hittade musiken hittade han äntligen rätt. – När jag kom in i musik blev det som att det var det första jag avslutade. För där fanns det en tydlig start och ett tydligt mål. Och är du hyper måste du ha tydliga riktlinjer. På en turné åker du härifrån dit, en skiva håller du på med därifrån dit, sen är du klar, lämnar det bakom dig och hoppar på nästa grej. Därför tror jag att musik hela tiden har passat mig så bra och att det är därför jag varit kvar i den grejen så länge, säger han. – Under dom här 20 åren har det funnits så mycket dramatik, så mycket skitsnack, så mycket bullshit, bruten vänskap men även så mycket glädje, mycket roligt och härligt. Allt det där och ändå finns jag kvar här! Det är inte alla som håller på med hiphop i Sverige idag som lyssnar på mig eller som relaterar till mig, men dom respekterar mig. WWW.KINGSIZEMAG.SE