Kingsize 1
…jag tror Sebbe vet vad jag pratar om. Jag är nog
en av dom som har varit mest ärlig och öppen mot honom av allt folk som kom in i hans liv under en period. Superettan. Jag var en ganska duktig fotbollsspelare, ingen Zlatan, men jag tror garanterat att det hade kunnat hända någonting… – Men sen träffade jag en och annan snubbe som höll på med fotboll och lovade väldigt mycket… Så som jag har fått det förklarat är att han presenterade mig för klubbar som var intresserade av att skriva kontrakt, men sen finns det ju påskriftsbonusar och lite allt möjligt för agenter som dom kan ta för sig av. På så sätt blev jag bortglömd, för jag är ingen som ringer tillbaka och frågar om folk fortfarande är intresserade. Sen finns det för mycket konkurrens i fotbollsvärlden. Jag vet inte om det var menat. Än i dag kan jag drömma om det för jag älskar fotboll, jag svär. Fotboll är the shit, haha. Lani Mo började som anfallare men flyttade till ytter för att han ”släppte boll sällan”. Sedan blev han innermittfältare där han kände sig som mest hemma, för att han fick styra och ställa. ”Sen fick man kriga, jag älskar att kriga”, säger han och skrattar. – Ja, asså det är allt brorsan. Det är också en av anledningarna till att jag inte längre vill ha med branschen att göra. Att det inte är en självklarhet att man är så som människa… Jag har blivit fostrad till att ta avstånd från sånt, min mamma lärde mig att inte umgås med illojala människor för då kommer du också bli illojal och göra illojala saker. Så jag tar bara en smart kvinnas tips och tar ett steg tillbaka. – För det är en jobbig bransch, du vet. Varför ska jag betala 5-6000 kronor extra och hämta en av Sveriges största DJ:s till mina spelningar så att dom ska göra allting till business, när jag kan ge dom pengarna till en vän som är mycket bättre än vad han är, bara att han inte haft en tunga i någons röv? Nu tjänar han massa para, men jag är inte intresserad av hans pengar, jag är intresserad av hur han mår och hur hans framgångar går. För mig är det en självklarhet, för vi människor fungerar bättre om vi jobbar ihop och är lojala mot varandra. Men tyvärr är det inget som prioriteras idag. Bristen på lojalitet och tillit var också det som sköt en annan dröm i sank. Från ung ålder var han talangfull i både handboll och fotboll, men livet ville annat. – Jag hade några kontrakt som låg på bordet. Men min situation i livet då var inte så bra. Man ska inte skylla allt på alla andra, men jag var väldigt ensam och hade inte många vuxna som kunde vägleda mig. Jag var väldigt ung då, 13-14 år och spelade i Qviding, tränade med A-laget som spelade i Och kriga har han gjort, även i musikbranschen. Vägen dit han är i dag har varit lång, krokig och svettig. Precis som för många andra. Men utan den enorma kraft som sociala medier och kanaler som YouTube nu gör det möjligt för unga artister att helt utan hjälp av skivbolag samla på sig miljontals streams, gjorde Lani Mo det på egen hand långt innan. Saker och ting blev till slut vad de skulle bli. – Jag kommer aldrig någonsin att säga ”fan, jag hoppas Gud ger mig en chans till”, för jag kan inte älska livet mer än jag gör just nu. Det är jättemånga människor som tycker om mig och jag tycker om dom. Det är tvärnice, dom har varit med och format mig. Jag var trots allt ganska ung när jag började spela, det har inte synts så mycket i media men vi gjorde good shit när jag var typ 18. Jag och min manager bokade egna spelningar och gjorde över 50 stycken en sommar. Det var bara Kapten Röd som hade två spelningar mer än oss i Sverige den sommaren. – Vi gjorde det helt själva och knackade dörr och om folk inte öppnade så sparkade vi in dörren, bara för att ge dom en skiva eller ett litet smakprov. Vi visste att folk skulle tycka om det om vi bara fick en chans. Och det har jag kunnat göra på grund av publiken. Det finns folk som vinner massa priser, men dom har ingen relation till sin publik. Det visar siffrorna också. Så vad är det en bekräftelse på? Det jag har fått är inte många som har fått och jag har Gud att tacka för det och min publik, ingen annan. Att vara bra på någonting innebär inte per automatik att man är gjord för allt som kommer med yrket. Eller ens att det är just det man ska göra. I Lani Mos fall var det en slump att han ens började med musik. Tack vare Alibrorsh från den numera pensionerade gruppen Medina, började han spela in och fick en smak av artistlivet. – Jag hade absolut ingen koll på Göteborgs hiphopscen på den tiden, den var en ren slump att jag började göra musik. Men jag sjöng väldigt mycket och imiterade 2Pac och Snoop Dogg… såna grejer. Men för mig var det en slump, jag hade ingen koll alls. – Förutom Medina. Jag var ett stort fan och är fortfarande ett stort fan av deras musik. Jag följde med på några av deras spelningar och såg the good life och bestämde mig för att göra det själv. Därefter började jag jobba lite smått med Göteborgs-artister men märkte snabbt att jag inte kan relatera till någon. I alla fall då, nu finns det flera jag kan relatera till för att förorten har tagit plats. Under karriärens gång har han jobbat med artister som Allyawan, Näääk & Nimo och Ken Ring. Men det var Kartellen och framförallt Sebbe Staxx som tidigt tog Lani Mo under sina vingar. En tid och en person som han i dag är ambivalent kring. – Det började när jag gick i gymnasiet och fick ett meddelande på MySpace från någon som hette Leo. Hade ingen aning om vem det var. Jag tror det var i samband med ”Programrebeller”, under den perioden. Bland mina vänner var det lite av ett skämt för Göteborg funkar inte riktigt som Stockholm. Du kan inte gå ut och skrika om granater och sånt i Göteborg för där finns det granater på riktigt och många av oss kom från riktiga krig, förstår du? Det finns det i Stockholm också, men man pratade inte om det i Göteborg. Det är en helt annan miljö, det har jag känt av de senaste åren när jag varit på båda ställena. – Men sen hörde dom av sig mer och mer och jag började gilla sättet dom approachade på. Det var aldrig något businessmässigt då, utan mer ”vi diggar dig, fortsätt gör din grej”. Jag började turnera lite med dom, men jag drog mig ur snabbt för det var inte min grej mannen. Det var en bra erfarenhet, men bredvid Sebbe utvecklades jag inte på något sätt. Vi gör inte samma typ av musik, vi snackar inte ens om samma saker. Så för mig blev det ointressant och i slutet blev det lite strul till och med… Det var på grund av någon bokare och Sebbe valde hans parti. Så jag sa till Sebbe att det var cool, men att om han (bokaren, reds anm) sätter sin fot i Göteborg igen så har ni problem. Efter det blev det lite stelt och sen gick han ju och blev religiös… Jag vete fan. Ni har ingen relation idag, med andra ord? – Nä, ingen alls. Det är synd ändå, för jag såg Sebbe i hans mörkaste dagar och jag tyckte synd om honom för han mådde dåligt en period. Jag kommer aldrig glömma det. Jag var själv väldigt ung då, men jag var ute sena nätter med honom i Göteborg när det var många som inte tyckte om honom och jag såg till att han kunde gå runt där och allting var cool. Jag ville inte vara ute på dom här klubbarna men jag gjorde det för min bror för att jag visste att han inte mådde bra. Det var mycket strul, mycket knark, allt sånt shit. Så vi fick ett speciellt band och jag tror Sebbe vet vad jag pratar om. Jag är nog en av dom som har varit mest ärlig och öppen mot honom av allt folk som kom in i hans liv under en period. Men sen hittade han Jesus och dom blev la vänner, så… Synd egentligen, men vi slutade prata. NR 3, 2018 | KINGSIZE MAGAZINE 59 WWW.KINGSIZEMAG.SE