Advokaten 1
Praktisk juridik vara ägnad att skapa bättre stab
ilitet i rekonstruktionshanteringen. 4.4 värdeskydd för säkerhetsrätter Ett övergripande och viktigt moment i en effektiv och ändamålsenlig insolvensreglering är att tillhandahålla nationella och internationella investerare och kreditgivare ett förutsebart och adekvat skydd för etablerade säkerhetsrätter. I linje med detta rekommenderas att en borgenär som har säkerhet i bestämd egendom ska ha rätt till kompensation för den minskning av säkerhetens värde som sker till följd av att säkerheten används i en fortsatt drift under en konkurs eller rekonstruktion (sec. III.9). 4.5 gäldenärens avtal vid konkurs och rekonstruktion Nätverket rekommenderar ett regelverk för hantering av gäldenärens avtal vid konkurs och rekonstruktion som motsvarar de i stort sett likalydande förslag som Förmånsrättskommittén (SOU 2001:80) och Insolvensutredningen (SOU 2010:2) lagt fram men som inte genomförts. En nyhet är en rekommendation om konkursboets resp. rekonstruktionsgäldenärens rätt att överlåta avtal. Förutsättningarna för detta är att konkursboet/rekonstruktionsgäldenären förklarar att avtalet ska fullföljas, att förvärvarens förmåga att fullgöra avtalet inte kan sättas i fråga och att motparten inte har väsentlig nackdel av överlåtelsen (sec. IV.15). 4.6 gäldenärens processer vid konkurs Reglerna om konkursgäldenärens pågående rättegångar och skiljeförfaranden hör till de mest besvärliga och ifrågasatta i svensk insolvensrätt. De lösningar som nätverket här rekommenderar avviker väsentligt från gällande rätt (kap. V). Inspiration har hämtats från främst norsk och finsk rätt. Huvudskribent har varit Marek Keller, doktorand vid juridiska institutionen i Uppsala. Advokaten Nr 7 • 2015 Vad gäller tillgångsprocesser (jfr 3 kap. 9 § 1 st. KL) föreslås i huvudsak en ”trestegsraket”. Den innebär först, som i dag, att konkursboet företrätt av förvaltaren får välja mellan att inträda i processen och avstå därifrån. Väljer förvaltaren att avstå går bollen till enskild borgenär som då, i likhet med vad som gäller vid återvinning, kan välja mellan att som part fortsätta processen för boets räkning och att avstå. Vill ingen borgenär fortsätta processen går bollen i ett tredje steg vidare till gäldenären, som visserligen får fortsätta processa som part men endast för boets räkning. Det bör betyda att gäldenären normalt kommer att vilja stå kvar i en inledd process bara då han kan förvänta sig en processvinst som är tillräckligt stor för att konkursen ska kunna avslutas med överskott. Till förebyggande av missbruk i de fall gäldenären ändå väljer att processa föreslås att styrelseledamöter blir medansvariga för processkostnader avseende tiden efter konkursutbrottet. I fråga om processer om fordringar mot gäldenären (jfr 3 kap. 9 § 2 st. KL) är den främsta nyheten att en dom i en särskild process under konkursen inte ska bestämma den vinnande borgenärens rätt i konkursen, vilken i stället får avgöras exklusivt i en bevakningsprocess. 4.7 nya fordringar under konkurs och rekonstruktion Nätverket rekommenderar i denna del dels att den så kallade superförmånsrätten inte bör vara evig utan gälla bara då rekonstruktionen omedelbart eller efter ett visst antal veckor följs av konkurs, dels att det klargörs att en massafordran eller ackordsfri fordran föreligger då konkursboet resp. rekonstruktionsgäldenären tillgodogör sig eller nyttjar en prestation som en borgenär vid starten av förfarandet hade en skyddad rätt att hålla inne eller återkräva (sec. X.3 resp. X.4c, jfr motsvarande förslag i SOU 2001:80 och SOU 2010:2 samt HD:s obiter dictum i NJA 2014 s. 538 punkt 8 i kontrast till motsatta bedömningar i bland annat NJA 1999 s. 617 och NJA 2005 s. 510). 4.8 rekonstruktörens ansvar Liksom föreslagits av Insolvensutredningen i SOU 2010:2 rekommenderas en uttrycklig bestämmelse om att inte bara förvaltaren utan även rekonstruktören ska ansvara för skada som han eller hon genom en vårdslös handling eller underlåtenhet har förorsakat boet/bolaget, en borgenär eller gäldenären (sec. XI.12). 4.9 domstolens kvalifikationer I flera länder har man under senare år infört särskilda krav på domstolens kompetens att hantera insolvensärenden, särskilt med koppling till den betydelsefulla roll som domstolen efter amerikansk modell ges i nya europeiska regelverk rörande rekonstruktionsplanen. Även nätverket har ansett detta vara en nyckelfråga och rekommenderar att konkurser, rekonstruktioner och andra domstolssaker med starka insolvensrättsliga inslag bör handläggas av insolvensdomstolar eller av avdelningar eller enskilda domare med särskild insikt och kunskap på det insolvensrättsliga området. Om en jurisdiktion inte kan möta detta kvalitetskrav bör den inte ge domstolen någon central eller aktiv roll i förfarandet. (Se sec. XI.13–14.) 4.10 rekonstruktionsplanen och aktieägarnas ställning I linje med tämligen entydig internationell utveckling och Insolvensutredningens förslag i SOU 2010:2 rekommenderar nätverket regler som medför att inte bara det offentliga ackordet utan hela rekonstruktionsplanen kan göras till föremål för borgenärsomröstning och domstolsfastställelse och därmed få rättsgestaltande verkan för de rättsförhållanden som planen ändrar (kap. XII). Planen ska vidare inte bara kunna ta sikte på borgenärer utan även aktieägare och andra typer av ”equity 53 PRESENTATION Erik Selander är advokat och delägare på Advokatfirma DLA Nordic, där han bland annat arbetar som rekonstruktör och konkursförvaltare. Erik är ledamot i forskningsavdelningen för insolvensrätt med sakrätt vid Stockholm Centre for Commercial Law. Erik är också för svenskt vidkommande Världsbankens national correspondent avseende bland annat insolvensrätt och är individual observer i ELI (European Law Institute) i insolvensrätt. »