Marknad 1
Sidan presenteras i samarbete med INSPELET ATT FI
NANSIERA SIN SATSNING – ETT VIKTIGT VÄGVAL EN UNIK STREJK VÄRD ATT UPPMÄRKSAMMA! TEXT: OLLE ANFELT FOTO: JOHANNES NENNE LARSSON Den mångfaldiga idrotten står inför enorma utmaningar när TV- och spelbolag mer och mer tar över toppidrotten. Några få idrotter med mycket TV-tid och väl lämpade för spelbolagens olika spelformer dominerar mer och mer. Detta samtidigt som svensk idrott vill värna mångfalden av idrotter och devisen att det ska finnas en idrott för alla. Elitidrottarens villkor har varit på tapeten det senaste halvåret. Främst är det den ojämlika situationen som råder inom svensk landslagsidrott i våra två dominerande mediaidrotter, fotboll och ishockey. Det har gått så långt att vi till och med under en tid inte haft något damlandslag i Ishockey. Man strejkar. Spelarna driver det rimliga kravet att man just i landslagssammanhang behöver någorlunda likvärdiga förutsättningar. Man representerar Sverige när man tävlar i landslagströjan, oavsett om det är herrar eller damer. Flera spelare i damkronorna har helt enkelt inte råd att vara med. Damkronorna lyfter därmed på en problematik som de är långt ifrån ensamma om i svensk idrott. Lämnar vi de stora mediaidrotterna för en stund så är verkligheten den att i de allra flesta svenska landslag betalar de aktiva själva hela eller delar av kostnaden för att representera Sverige. De allra flesta idrottsförbund har idag så små intäkter att det inte räcker till att hålla igång 14 en landslagsverksamhet värd namnet, och än mindre ersätta aktiva för till exempel förlorad arbetsförtjänst. Det är viktigt att hålla det i minnet när fotbolls- och hockeydamerna, med all rätt, tar strid för mer rimliga förutsättningar att fullt ut medverka i ett landslagsprogram. De pekar på en problematik som riskerar att bli än större i framtiden. Har då inte idrotten ett statsanslag för landslagsverksamheten, frågar sig vän av ordning. Nej, Sverige ger ett ganska stort anslag till idrotten som i sin tur främst fördelas ut till klubbar och lokal ungdomsverksamhet. En god tanke och som innebär att landslagsverksamheten i många idrotter behöver självfinansieras. Också en god tanke, men som inte fungerar i praktiken. Det är en handfull idrotter, de med mycket TV-tid och som har spelbolagens intresse, som klarar detta. En majoritet av våra förbund klarar inte att driva fullvärdiga landslagsprogram och än mindre att ersätta de som tävlar i landslagströjan, till exempel för förlorad arbetsförtjänst. Det är i klubbarna som resurserna hamnar och det mesta till några få idrotter. Framöver får en elithockeyklubb i högsta serien, SHL, 45 miljoner in på kontot från TV och spelbolag. I allsvenskan i fotboll blir det runt 32 miljoner in på kontot. Leker man med tanken att det är 26 serieomgångar innebär det att en allsvensk klubb i framtiden erhåller drygt 1,2 miljoner för varje match man spelar. En hockeyspelare i SHL tjänar idag i snitt drygt 100 000 kronor i månaden. En damhockeyspelare kanske runt 4-5.000 kronor från sitt hockeyspelande. Givetvis finns en spännvidd i detta. Men skillnaden, och därmed förutsättningarna, är enorma. Luras nu inte av pengarna inom herrfotboll och herrhockeyn, eller av det tjugotal framgångsrika individuella idrottsmän och kvinnor som tjänar stora summor på sin idrott. 90 procent av svensk elitidrott knäar inför de ekonomiska utmaningar de har och det gäller givetvis även lokalt. Vän av ordning hävdar förstås att det är marknadskrafterna som även drabbar svensk elitidrott. Och det stämmer givetvis, i vart fall till en del. För samtidigt behöver vi ställa oss frågan, som medborgare och allmänt idrottsintresserad, hur samhället ska agera på en ökad polarisering där idrotter försvinner eller marginaliseras. Var går de offentliga medlen när självfinansieringsgraden i några idrotter ökat rejält? Till just dessa idrotter? Det krävs en politisk uppmärksamhet på den ökade polariseringen om man vill behålla mångfalden inom svensk idrott i allmänhet och elitidrotten i synnerhet. Vilket värde har den mångfaldiga idrotten? Hur fördelas de offentliga medlen? Är politiken en kraft för att med sina medel försöka medverka till minskade klyftor, öka likvärdigheten, jämbördigheten och jämställdheten. Damkronornas unika strejk är bara ett symptom på en mycket större underliggande problematik. De har med sin strejk ställt en fråga till både idrottsintresserade och till samhället. En klassik fördelningspolitisk fråga! Hur vill vi ha det? ® Vi står alla idag inför större samhällsutmaningar både på vår hemmamarknad och runt om i världen. Efterfrågan på nya hållbara innovativa lösningar blir allt större, vilket skapar nya affärsmöjligheter. Nya företag kommer att startas med ambitionen att lansera en idé, en idé som ska bli lönsam och växa på marknaden. Almi har en viktig roll här, att stötta de företag som i tidiga skeden vill satsa på nya innovativa produkter eller tjänster. Vi möter ofta engagerade och idérika entreprenörer som har utvecklingsbara produkter och tjänster men som fastnat i ett vägskäl och inte kommer vidare. Ofta landar det i frågor som - Hur ska jag finansiera detta? När kommer jag att tjäna pengar på min produkt? Vad kommer det kosta i tid och pengar för att få ut den på marknaden? Vanliga frågor som kräver tydliga svar. För ett år sedan träffade jag en ung företagare som kommit till den punkten, att diskutera finansiering. Vi resonerade kring olika alternativ utifrån förutsättningarna. Ett alternativ var ett lån från Almi som är tänkt för nystartade företag som vill utveckla en produkt eller en idé, men ännu inte kommit till break-even. Här kan vi gå in med hela eller delar av kapitalbehovet, och eventuellt resterande kapital ska komma från till exempel, ägare, banker eller riskkapital. Mitt medskick till henne i slutet av vårt möte var att hålla fast vid magkänslan att hon är på rätt väg med sin idé och samtidigt vara förnuftig nog att se till att finansiera satsningen. Det mesta hänger sedan på hennes och företagets förmåga att utveckla och förvalta affärsidén och investeringen. Ett år senare träffade jag företagaren på vår Framtidsdag då hon ivrigt berättade att hon lyckades lansera produkten och nu anställt sin första medarbetare. Mikael Fällman Kreditchef & Affärschef, Almi Mälardalen ®