Marknad 1
Lars-Eric Uneståhl. Men som du säger, i början ko
pplade man det till det kliniska området, att det måste vara något fel om man ska jobba med mental träning. När Gunnar Nordahl var tränare i IFK Norrköping ville han ha hjälp med två spelare som hade problem. Men Lars-Eric ville jobba med alla i gruppen annars kunde det vara. Det handlade om att övertyga om att detta handlade om utveckling och inte att leta efter fel eller att påpeka problem hos spelarna. Och det lyckades efter ett tag. Annars var Degerfors ett av de första fotbollslagen som jobbade med mental träning påpekar Uneståhl. Sen ringde friidrottslandslaget och de tyckte att det lät intressant med mental träning och ville att Lars-Eric skulle följa med under en landskamp mot Italien i Rom för att introducera träningen för gänget. – Det skulle jag inte göra idag men jag gjorde det då. Vi förlorade landskampen och jag kunde inte se några effekter alls. Där förstod jag att mental träning är ingenting som man läser sig till. Det är något som man gör precis som konditionsträning. Samma aspekter var viktigt att få in som i fysisk träning: Långsiktighet och regelbundenhet i träningen. Då sa vi att vi ger det sex år fram till OS 1976 och jobbar fram ett praktiskt träningsprogram. När Uneståhl kom till OS-byn 1976 så gick han runt och frågade om det fanns någon idrottspsykolog eller mental tränare men mental tränare visste ingen vad det var. Sverige var det enda land som hade en sådan med sig. Därefter spred det sig snabbt. – Mellan 1976 och 1988 blev det en sorts revolution. Inför OS i Soul 1988 var jag inbjuden till elva olika länder för att introducera det här som de i utlandet kallade ”The Swedish Model”. Har det alltid varit kopplat till idrotten? – I Sverige har det spridits till andra delar av samhället medan mental träning i många andra länder fortfarande mest används inom idrotten. Hur och när började det spridas i Sverige? – Vi började i skolan 1976. En studie under sex år för att få in mental träning i ämnet gymnastik och idrott. Det var mycket enkla program i slutet av idrottstimmarna. Cirka fem minuter. Ändå gav det fina resultat från förskolan till gymnasiet. Inte bara skolresultaten blev bättre utan även det fysiologiska som magont och huvudvärk påverkades positivt. På 1980-talet tog metoden steget in i företagsvärlden då Lars-Eric började att samarbeta med dåvarande Televerket. Teledirektören ringde upp och ville ha ett möte angående mental träning för alla sina anställda som då var cirka 48 000 personer. Fokus handlade om målbilder, målprogrammering och motivation. Man gjorde först ett urval av folk som fick gå en utbildning i några veckor och som sedan spred det till arbetskamrater. Programmet hette Mål och motivation. På två år hade man nått ut till alla 48 000 i personalen och Televerket hade startat en tidning som hette Mål. – Själva tanken med den här metoden är att jag inte ska behöva träffa alla utan att man ska kunna träna individuellt via programmet. Att man använder mina program betyder inte att man måste känna mig personligen. Det har gjort det lättare att sprida mental träning till många istället för att åka ut själv och introducera det. 19