Marknad 1
FOTO: NATIONELLA SKYDDSINSATSER FOTO: NATIONELLA
SKYDDSINSATSER hamnar i dessa situationer, och vi träffar ganska många, så blir många lika förvånade, bestörta över att det är så här. Vad kan man göra då? – Beroende på vad som hänt eller vad situationen är så finns flera vägar att gå. Det är där vi kommer in för att hjälpa till där 40 procent är sakkunskap och 60 procent är hur vi anpassar lösningarna till din eller ditt företags situation. Men det börjar oftast först med polisanmälan och lämna all information du har för att sedan ta emot den hjälp som finns där men beroende på situation så kan den bli begränsad. Hos Socialen, som ofta har betalningsansvaret, så finns det beroende på situation hjälp att få. Men är du då till exempel en mellanchef i näringslivet så kan det bli svårare och du får själv betala om du inte har en bra arbetsgivare som står bakom dig. Men det är tyvärr inte alltid så. – Du hamnar ofta i ett Moment 22. För när du väl sitter där med dåliga val och den starka otrygghetskänsla som brottsutsatta lever i så önskar de ofta att de vetat detta tidigare så att de gjort mer för att inte hamna där. Är det här du och Nationella skyddsinsatser kommer in i bilden? – Ja, vi brukar försöka få komma ut och prata innan något hänt och få företag att jobba förebyggande med säkerhet innan det händer där vårt mål är att bygga en säkerhetskultur och göra de självständiga så fort som möjligt. Företag- och organisationer som en gång har drabbats av en kris har alla en sak gemensamt. De jobbar förebyggande idag. Oavsett om det handlar om IT- eller personsäkerhet. Har det redan hänt något kommer vi in och krishanterar med allt som kan tänkas behövas beroende på situation såklart. Man hör mycket om nätbedrägerier och andra säkerhetsfrågor kring IT idag. Hur ser du på det? – Det har gått så fort och företagen har inte klarat av att hänga med. Cyberhoten blir alltmer komplexa och kostnaden för en attack kan bli katastrofal. Under 2018 drabbades närmare hälften, eller 49 procent, av 100 stora bolag i Sverige av cyberattacker. Sveriges transparens med offentlighetsprincipen kombinerat med denna teknikutveckling blir en olycklig kombination. Vi måste ändra vårt ”mindset” från ”hoppas det inte händer” till ”Vi antar att de redan är inne i våra system och istället fokusera på hur fort vi kan hitta dem och göra motåtgärder”. Berätta hur du ser på situationen idag och hur du tror det blir framöver. – Att se säkerhet på en helt annan nivå och börja jobba förebyggande kommer att vara vedertaget både privat och i näringslivet. Privata marknaden kommer att öka och såklart regleras och kontrolleras mer vilket vi välkomnar. I dag får de brottsutsatta ta den värsta smällen både under brottet såklart men också efteråt vilket är orättvist men så ser det ut. På vilket sätt? – Om du är brottsutsatt, som våld i nära relationer till exempel, då får de som gör brotten sitta frihetsberövade en ganska kort tid eller kanske inte alls. Medan den brottsutsatta får utstå själva brottet men ofta även straffet genom att till exempel behöva flytta till hemligt boende under en lång tid, man kanske inte alls kan flytta hem, man kan inte träffa vänner eller släkt, och såklart inte längre vistas på sociala medier alls, och så vidare i ett digitalt utanförskap, skulle man kunna säga. De kan inte alltid söka vilka jobb de vill och får ett väldigt begränsat liv. Kanske hela sitt återstående liv. Medan de som gör brotten får fortsätta gå omkring i sin hemstad och göra som de vill. Ser du inte några problem med den privata säkerhetsbranschens ökning, att staten tappar kontrollen när privata företag tar över så känsliga områden? – Jag tror det måste bli så för det finns ingen annan väg att gå. Precis som på andra marknader där det blir mer kommersialiserat. Dock med reglering. Redan idag är som sagt ordningshållningen i storstäderna till stor del kommersiell. Vi behöver varandra och måste hjälpas åt på alla håll och kanter, avslutar Carl. ® 29