Svensk Golf 1
– GÖDSEL OCH bekämpningsmedel var relativt sett b
illiga då och det blev nog så att man använde mer än man behövde. Kunskapen om banskötsel var inte så omfattande så det blev ibland för mycket av det goda när klubbar såg hur bra det växte, säger Stig Persson som inledde sin karriär som greenkeeper på Barsebäck G&CC 1971. 1980 tog Persson jobbet som FAKTA HEJA DUFFEN! Visste du att en rejäl duff då och då är bra för den biologiska mångfalden? I alla fall i ruffen. I jordblottorna gror frön vilket underlättar spridningen av växter och gynnar insekter och andra småkryp som bygger bo i marken. klubbchef på Ljunghusens GK där han arbetade fram till sin pension för fyra år sedan. Han har kunnat följa miljöutvecklingen på svenska golfbanor under lång tid och på nära håll. Inte bara som klubbchef och greenkeeper utan också som ordförande i både SGA – Swedish Greenkeepers Association – och i SGF:s bankommitté. Många förutsätter slentrianmässigt att skötseln av en golfbana oundvikligen innebär ett angrepp på naturen och miljön. Hur kemiska medel används för att skapa en fläckfri klorofyllgrön miljö utan bruna svampfläckar, och för att få dyiga vattendammar att skimra som laguner. Men 2018 är den bilden långt ifrån sann. Stig Persson låter tvärtom ganska tvärsäker när han påstår att svenska golfbanor inte är en belastning för miljön. – Inte idag. Men under en period på 1970talet var vi inte snälla mot naturen. Man kan säga att skötseln av en golfbana låg i linje med lantbruket vad gäller användning av gödsel och kemikalier. Precis som jordbruket belastade vi miljön rätt hårt. Gödsel gav rejäl tillväxt och tätare banor. Tillsammans med bättre maskiner betydde det att vi fick lägre klipphöjder, säger han. Persson beskriver hur det var en händelse 1974 som fick miljömedvetandet i golfbranschen att vakna till rejält. Det handlar inte om de nedgrävda gifttunnorna i Teckomatorp, som också avslöjades samma år, utan om en miljöskandal i Laholmsbukten. Fisken i bukten började dö. När man letade orsaker konstaterades en massförekomst av grönalger i vattnet. En undersökning visade att ett hundratal jordbruk vid Stensån bidragit med stora kväveutsläpp. I strandzonen utanför Båstad och vid Stensåns mynning uppmättes höga koncentrationer av nitrat och nitrit. Persson pratar om denna upptäckt som en milstolpe som innebar ett första steg mot en förändring. Jämför man dagens skötselåtgärder med dåtidens är det som natt och dag. Allt har blivit bättre. – Vi har minskat gödsel och kemikalieanvändning, gått över till moderna maskiner som kräver mindre bränsle. Idag finns det el och hybridklippare. Vi har fått betydligt bättre möjligheter att styra bevattningen. Vi använder energin effektivare och kan reglera bevattningen på ett sätt som vi inte kunde tidigare. LJUNGHUSEN MILJÖPIONJÄR Ljunghusens GK i Skåne var den första anläggningen i världen att bli GEO-certifierad, golfens internationella miljöcertifieringssystem. FOTO LJUNGHUSENS GK ÄVEN PETER EDMAN, bankonsulent på Svenska Golfförbundet och specialiserad på natur och miljövård, menar att skötseln av en golfbana idag har kraftigt minskad negativ påverkan på miljön. – Den enskilt största påverkan som en golfbana har på miljön kommer från den el vi använder för att driva anläggningen. Den är inte dramatisk på något sätt VETERANEN STIG PERSSON Med över 40 års erfarenhet av att jobba på golfbanor, som greenkeeper och klubbchef, har Stig Persson skaffat sig god insyn i miljöfrågor. FOTO MICKAEL TANNUS men pratar vi miljöpåverkan kan vi säga att det är där vi kan göra mest. Det kan låta konstigt med tanke på att golfbanor trots allt kräver både växtnäring och kemikalier som skydd mot mögel, svamp och sjukdomar. Men det är inte så konstigt som det låter. – Det finns 500 golfbanor i Sverige. En hektar på varje bana är greenyta. Det finns alltså i princip 500 hektar i hela landet där vi använder oss av kemiska bekämpningsmedel mot svamp. Det ger perspektiv på vad vi pratar om. 500 golfbanor låter mycket men användningen av bekämpningsmedel är begränsad. Dessutom finns idag noga reglerat via direktiv, förordningar och föreskrifter vilka kemiska ämnen man får använda, samt hur och var. På greener är det främst svamp man vill bekämpa. På fairways handlar det vanligen om ogräsmedel. – De flesta klubbar använder det men i begränsad omfattning. Man punktbekämpar exempelvis maskrosor på fairway, men bara på de områden där det är problem. Lyckas man med bekämpningen ett år behöver man inte göra om det förrän vartannat eller vart tredje år. EU har flaggat för ytterligare restriktioner för pesticider, vilket leder oss in på IPM – Integrated Pest Management. Det handlar om att implementera förebyggande åtgärder av olika slag i skötseln av banan. Redan 2001 bildades ett nätverk av klubbar som utbytte erfarenheter SVENSK GOLF 7–2018 81