Svensk Golf 1
national Institute of Ecological Economics, konst
aterade redan för tio år sedan att golfbanor har ”en verklig potential” för att öka den biologiska mångfalden. – När man tittade på bestånden av vattenlevande organismer på sex banor i Stockholm visade det sig att antalet salamandrar, grodor och andra arter var betydligt större i golfbanedammar än dammarna i Nackareservatet. Studien visade att 25 procent av alla småvattendrag i Stockholm finns på våra golfbanor. Dessa gynnar även fågellivet eftersom de ofta livnär sig på vattenlevande organismer, säger Maria Strandberg, direktör på forskningsstiftelsen Sterf (Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation). Stig Persson flikar in att en botanisk inventering av FAKTA växter på Ljunghusens GK i början av 2000-talet visade att det där växte 350 olika arter varav tio var rödlistade. – Så de som pratar om en monokultur, de är helt snett ute, säger han. En annan inventering, av fåglar den gången, på Falsterbo GK, räknade in 100 olika fågelarter. – Att golfbanor skulle vara FAKTA DRIVMEDEL En 18-hålsbana gör av med 15 000 liter diesel och 2 000 liter bensin under ett år. En svensk personbil kör i snitt 1 211 mil per år enligt statistik från Trafikanalys. Räknat på en förbrukning om 0,7 liter bensin/ diesel per mil blir det 848 liter bränsle per personbil/år. miljöfarliga speglar lite tankarna på 80-talet, säger Maria Strandberg och fortsätter: – Numera betraktas en golfbana inte som en miljöfara som måste försvara sin verksamhet. Jag skulle säga att det handlar mer om att golf måste förtjäna REFERENSTAL Av den totala användningen av bekämpningsmedel i Sverige är golfens andel 0,03 procent. Nitrathalten i dräneringsvatten från en green är oftast långt under gränsvärdet (mindre än 10 procent) som utfärdats av World Health Organization (WHO). sin plats i det tätortsnära landskapet. Ska vi ha en bana där det finns människor och där det är konkurrens om marken, då måste vi visa att marken vi utnyttjar används till något värdefullt. En golfbana tar upp stora mark ytor och då blir det viktigt att vi kan visa att golfbanan är värdefull för hela lokalsamhället, inte bara för golfspelare. Detta måste vi bli bättre på att berätta om. Sterf är en oberoende stiftelse som arbetar med forskning och utveckling inom grönytesektorn. Den grundades 2006 av golfförbunden i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island och de nordiska greenkeeperförbunden. På Sterf jobbar man med att leverera ny kunskap som är färdig att använda direkt i banskötseln och som kan ge oss bättre golfbanor. Forskningen handlar om allt från gräsarter för nordiska förhållanden, optimala gödslings- och bevattningsstrategier, kontroll av sjukdomar och ogräs, övervintringsstrategier och kunskap om hur vi ökar biologisk mångfald. – Internationellt lever det gamla synsättet på golfbanor kvar, det är jag övertygad om. Men vi ligger långt framme i de nordiska länderna. Vi är en förebild för många andra länder. Och jag möter nästan aldrig fördomsfulla attityder när jag är ute på myndigheter och kommuner, eller träffar forskare. Där är det ingen som ser golfbanan som en miljö belastning. Tvärtom, säger Maria Strandberg. Sparren Golfklubb • Nybörjarkurser varje helg: 1000 kr/person, max 10 st • Sommar Greenfee alla dagar i veckan tom 31 juli inklusive vagn och 1 polett, 250kr • Köp ett greenfee paket med 5 greenfee som gäller alla dagar i veckan för 1000 kr. Sveriges mest prisvärda medlemsskap • Bli Fullvärdig medlem på Sparren Golfklubb resterande säsongen 2018 för 2495 kr. • Bli Fullvärdig medlem på Sparren Golfklubb resterande säsongen och hela säsongen 2019 för 4995 kr www.sparrengolf.se • info@sparrengolf.se • 08-12157878 Medlemsskap: 375 kr Inkl 1 runda valfri dag Följ oss/vår resa på Facebook