Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28 kollega.se På www.kollega.se hitta
r du det senaste om arbetslivet. Känner du Månadens Kollega? Har du en jobbarkompis som gör arbetsdagen lite roligare? Nominera denne till Månadens Kollega! Vi vill gärna lyfta fram goda exempel och varje månad utse en Månadens Kollega. För att kunna göra det behöver vi din hjälp. För att kvalificera sig för utnämningen ska man helt enkelt vara någon som gör skillnad på jobbet. Som gör kollegornas vardag bättre på något sätt. Det kan vara alltifrån att man gör bra ifrån sig i sitt förtroendeuppdrag, till att man har bra förmåga att lyfta sina arbetskamrater, exempelvis genom att stötta när det behövs, ofta uppmärksamma och berömma andras arbetsinsatser eller kanske regelbundet bjuda på hembakt för att skapa gemensamma fikastunder. Varje Månadens Kollega får bjuda sina närmaste arbetskamrater på en tårta och uppmärksammas på kollega.se. Den som nominerar den vinnande personen belönas med en Trisslott. Maila din nominering till: anita.tapp@kollega.se Miljoner ska skapa bättre relationer Unionen lägger tiotals miljoner på att anställda och förtroendevalda ska bli bättre på att kommunicera. – Vad är det som gör att medlemmarna blir nöjda? Jo, det är hur de blir bemötta, säger kanslichefen Nils-Åke Carlsson som har varit drivande bakom satsningen. Totalt kommer Unionens anställ- da att lägga runt 7 000 arbetsdagar, det vill säga ett 30-tal årsarbeten, på utbildningen i kommunikologi. Drygt 23 miljoner kronor är budgeterat för de anställdas och en del av de förtroendevaldas (bland annat förbundsstyrelsen och regionstyrelserna) utbildning. Läs en längre intervju med Nils-Åke Carlsson på www.kollega.se 28 KOLLEGA 6-10 Så tacklar du hoten på ditt snuskiga kontor Då och då dyker larm upp om hur ditt tangentbord och din mobil kryllar av bakterier och hur hälsofarligt kylskåpet på jobbet är. Toan är den säkraste platsen om man ska tro rapporterna. Men det ska man inte. Tangentbordet är en riktig bakteriehärd, slår en datatidning fast. Enligt en undersökning tidningen låtit göra lurade 33 000 bakterier samt 3 100 svampar per kvadratcentimeter mellan tangenterna. Värsta bakterietillhållen var retur- och mellanslagstangenterna. Enligt artikeln rymmer ett tangentbord 265 gånger fler bakterier än en toalettring. Brittiska forskare som testat 33 tangentbord kom fram till att det härjade fem gånger fler bakterier bland tangenterna än kontorets toasits. – Det är naturligtvis inte sant att tangentbordet skulle vara en större hälsorisk än jobbtoan – på tangentbordet finns det hudbakterier och på toan finns bajsbakterier, säger hygienläkaren och konsulten Ulrika Ransjö. Hudbakterier överlever visserligen längre än till exempel influensavirus, som dör efter någon timme, och tarmbakterier, men risken att bli sjuk av dem är minimal eftersom de 33 000 bakterierna i ditt tangentbord trots allt är dina egna och ingår i din normalflora. Inte ens om du får överta din kollegas bedagade tangentbord behöver du oroa dig särskilt mycket för din hälsa. – Man kan möjligtvis få sårinfektioner av hudbakterier om de hamnar fel, säger Ulrika Ransjö, som tycker det räcker gott att rengöra tangentbordet någon gång i kvartalet. Tidningen Du&jobbet konstaterade nyligen att det skulle vara bättre att förvara lunchen på toaletten än i kylskåpet på jobbet, eftersom 44 procent av kylskåpen (enligt en amerikansk studie) bara rengörs en gång i månaden. Ulrika Ransjö förkastar den idén: – I kylskåpet kan det variera, livsmedelshygienen är viktig för det kan finnas tarmbakterier i både kött och grönsaker, men fortfarande finns det inte lika mycket som på toaletterna. Tarmbakterier kan ge upphov till magsjukor av olika slag och, när de etablerat sig i tarmen, även urinvägsinfektioner. I torra miljöer överlever de några dagar, men i fuktiga miljöer klarar de sig längre. – God handhygien är A och O. Tvätta händerna ordentligt och hinner du inte det, använd handsprit. Under svininfluensehysterin fanns det sprit överallt, jag saknar den nu, säger Ulrika Ransjö. – Sedan kan du förstås undvika att peta näsan, gnugga ögonen och att nysa i handen när du har blivit sjuk. Använd näsduk eller nys i armvecket. Men när alla är friska behövs inte mer försiktighet än att tvätta händerna. JOHANNA ROVIRA Tips ● Desinficera tangenterna med sprit. Obs! Inte handsprit. Använd sprit utan mjukgörande medel annars blir det kladdigt. ● Använd vanlig fönsterputs på skärmen, torka med mjuk trasa. ● Det finns ytsprit med rengöringsmedel att köpa, som funkar bra på tangentbord. ANDREA COMAS/SCANPIX STEFAN GUSTAVSSON/SCANPIX kollega.se På www.kollega.se hittar du det senaste om arbetslivet. Känner du Månadens Kollega? Har du en jobbarkompis som gör arbetsdagen lite roligare? Nominera denne till Månadens Kollega! Vi vill gärna lyfta fram goda exempel och varje månad utse en Månadens Kollega. För att kunna göra det behöver vi din hjälp. För att kvalificera sig för utnämningen ska man helt enkelt vara någon som gör skillnad på jobbet. Som gör kollegornas vardag bättre på något sätt. Det kan vara alltifrån att man gör bra ifrån sig i sitt förtroendeuppdrag, till att man har bra förmåga att lyfta sina arbetskamrater, exempelvis genom att stötta när det behövs, ofta uppmärksamma och berömma andras arbetsinsatser eller kanske regelbundet bjuda på hembakt för att skapa gemensamma fikastunder. Varje Månadens Kollega får bjuda sina närmaste arbetskamrater på en tårta och uppmärksammas på kollega.se. Den som nominerar den vinnande personen belönas med en Trisslott. Maila din nominering till: anita.tapp@kollega.se Miljoner ska skapa bättre relationer Unionen lägger tiotals miljoner på att anställda och förtroendevalda ska bli bättre på att kommunicera. – Vad är det som gör att medlemmarna blir nöjda? Jo, det är hur de blir bemötta, säger kanslichefen Nils-Åke Carlsson som har varit drivande bakom satsningen. Totalt kommer Unionens anställ- da att lägga runt 7 000 arbetsdagar, det vill säga ett 30-tal årsarbeten, på utbildningen i kommunikologi. Drygt 23 miljoner kronor är budgeterat för de anställdas och en del av de förtroendevaldas (bland annat förbundsstyrelsen och regionstyrelserna) utbildning. Läs en längre intervju med Nils-Åke Carlsson på www.kollega.se 28 KOLLEGA 6-10 Så tacklar du hoten på ditt snuskiga kontor Då och då dyker larm upp om hur ditt tangentbord och din mobil kryllar av bakterier och hur hälsofarligt kylskåpet på jobbet är. Toan är den säkraste platsen om man ska tro rapporterna. Men det ska man inte. Tangentbordet är en riktig bakteriehärd, slår en datatidning fast. Enligt en undersökning tidningen låtit göra lurade 33 000 bakterier samt 3 100 svampar per kvadratcentimeter mellan tangenterna. Värsta bakterietillhållen var retur- och mellanslagstangenterna. Enligt artikeln rymmer ett tangentbord 265 gånger fler bakterier än en toalettring. Brittiska forskare som testat 33 tangentbord kom fram till att det härjade fem gånger fler bakterier bland tangenterna än kontorets toasits. – Det är naturligtvis inte sant att tangentbordet skulle vara en större hälsorisk än jobbtoan – på tangentbordet finns det hudbakterier och på toan finns bajsbakterier, säger hygienläkaren och konsulten Ulrika Ransjö. Hudbakterier överlever visserligen längre än till exempel influensavirus, som dör efter någon timme, och tarmbakterier, men risken att bli sjuk av dem är minimal eftersom de 33 000 bakterierna i ditt tangentbord trots allt är dina egna och ingår i din normalflora. Inte ens om du får överta din kollegas bedagade tangentbord behöver du oroa dig särskilt mycket för din hälsa. – Man kan möjligtvis få sårinfektioner av hudbakterier om de hamnar fel, säger Ulrika Ransjö, som tycker det räcker gott att rengöra tangentbordet någon gång i kvartalet. Tidningen Du&jobbet konstaterade nyligen att det skulle vara bättre att förvara lunchen på toaletten än i kylskåpet på jobbet, eftersom 44 procent av kylskåpen (enligt en amerikansk studie) bara rengörs en gång i månaden. Ulrika Ransjö förkastar den idén: – I kylskåpet kan det variera, livsmedelshygienen är viktig för det kan finnas tarmbakterier i både kött och grönsaker, men fortfarande finns det inte lika mycket som på toaletterna. Tarmbakterier kan ge upphov till magsjukor av olika slag och, när de etablerat sig i tarmen, även urinvägsinfektioner. I torra miljöer överlever de några dagar, men i fuktiga miljöer klarar de sig längre. – God handhygien är A och O. Tvätta händerna ordentligt och hinner du inte det, använd handsprit. Under svininfluensehysterin fanns det sprit överallt, jag saknar den nu, säger Ulrika Ransjö. – Sedan kan du förstås undvika att peta näsan, gnugga ögonen och att nysa i handen när du har blivit sjuk. Använd näsduk eller nys i armvecket. Men när alla är friska behövs inte mer försiktighet än att tvätta händerna. JOHANNA ROVIRA Tips ● Desinficera tangenterna med sprit. Obs! Inte handsprit. Använd sprit utan mjukgörande medel annars blir det kladdigt. ● Använd vanlig fönsterputs på skärmen, torka med mjuk trasa. ● Det finns ytsprit med rengöringsmedel att köpa, som funkar bra på tangentbord. ANDREA COMAS/SCANPIX STEFAN GUSTAVSSON/SCANPIX
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68