Hemma i HSB Göteborg 1
SOCIAL HÅLLBARHET Goda grannar varar längst Vikte
n av social gemenskap och god grannsamverkan i våra bostadsområden blev påtaglig när coronaviruset började spridas i Sverige. Vi förstod alla att vi måste hjälpas åt. Men tanken om social hållbarhet är inte bara viktig i kristider, utan skapar hållbara förutsättningar för framtiden. TEXT JOHANNA LAGERFORS FOTO ALBIN NORRMAN A nna Sundelin tog examen från programmet för arkitektur och teknik på Chalmers förra året, och fick pris för sin masteruppsats som genomfördes som ett studentprojekt på HSB Living Lab. Under arbetet tittade hon på hur olika typer av boendeformer bidrar till social hållbarhet och hur fastighetsbranschen kan bidra till att öka social hållbarhet. – Antalet ensamhushåll i Sverige är högst i världen samtidigt som vi har en stor bostadsbrist. Därför ville jag undersöka om kollektivt boende kan vara lösningen, samtidigt som det bidrar till social hållbarhet i samhället i stort. Anna kom fram till att bostadsbristen delvis beror på att vi bor större än vi behöver och att vi hade kunnat dela mer med varandra. Hon tror att många skulle trivas med att bo med andra, eller i alla fall ha mer grannsamverkan, exempelvis bra strukturer för att låna saker av varandra. – Det är viktigt att göra det enkelt att dela både saker och yta. Mycket kan göras genom att merutnyttja befintliga lokaler och genom att involvera boende i högre grad. Social hållbarhet har alltid varit en viktig fråga för HSB, som i alla sina nyproduktionsprojekt skapar möjligheter för grannar att samverka. Det kan exempelvis vara genom umgängesytor eller gemensamma odlingslotter. – Just nu driver vi två projekt i HSB HEMMA I HSB 2.2020 / GÖTEBORG Living Lab där vi tittar på hur vi kan växla upp delandet i de gemensamma utrymmen som ofta finns i våra fastigheter, nämligen den gemensamma tvättstugan och styrelserummet. Det säger Emma Sarin som är projektchef för HSB Living Lab. – Vi tror att de här utrymmena kan utnyttjas till många fler ändamål och skapa mervärde för dem som bor i huset. Att bo kollektivt och/eller att dela saker med sina grannar är exempel på social hållbarhet. Men exakt vad som ingår i begreppet är inte självklart. Hållbar utveckling är ett begrepp som populariserades i och med den så kallade Brundtlandsrapporten 1987. Där definierades det som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Rapporten beskrev flera typer av hållbarhet: ekologisk, ekonomisk och social. – Den sociala hållbarheten är den som är svårast att definiera och mäta. I Brundtlandsrapporten står det att det handlar om att ’ta vara på grundläggande mänskliga rättigheter’, men idag är de flesta överens om att begreppet har en betydligt bredare innebörd, säger Anna Sundelin. Social hållbarhet kan alltså omfatta många områden. Generellt handlar det om att leva på ett sätt idag som skapar gynnsamma förutsättningar för kommande generationer. I Tyskland är det vanligt med bygggemenskaper, där människor som ska bo i ett flerbostadshus själva går ihop och bygger tillsammans. Det ger en ökad mångfald och ett större fokus på kvalitet och detaljer, säger Anna Sundelin. – Man anstränger sig ju mer om man själv ska bo i huset man bygger, och det blir skräddarsytt för den som ska flytta in. Social hållbarhet i bostäder handlar mycket om just det: att fler ska få inflytande och att det ska finnas bostäder som passar olika behov. ■ – Jag tror att människor mår bra av att leva hållbart, att känna att de har inflytande, av minskade klassklyftor och ökad gemenskap både inom och mellan grupper. Vi är flockdjur som mår bra av att hjälpas åt, säger Anna Sundelin. Hon tycker att vi svenskar borde lära av hur många bor i andra länder. – Jag har bott kollektivt både i andra europeiska länder och i Nordamerika och där ses det som självklart att unga delar en stor lägenhet med andra. Det har inte alls samma ’hippie-stämpel’ som här. I Sverige vill många unga flytta direkt hemifrån in i en egen etta. Det svenska bostadsbeståndet räcker inte till det. – Det byggs även många lägenheter som bara passar ensamhushåll, par eller kärnfamiljer. Det är många gånger svårt att bo ett kompisgäng i något nyproducerat, säger Anna Sundelin. Enligt Kristian Isberg, affärsområdeschef Nyproduktion och Hyresfastigheter, har HSB Göteborg som målsättning att implementera innovationer från HSB Living Lab i alla nyproduktionsprojekt. – Det har bland annat resulterat i den sociala tvättstudion i brf Mariedahl i Mölndal och cykelloungen i brf Blanka.