Advokaten 1
Domarna och Ingemar Strandberg. Från vänster: Dr.
Victor Roberto Prado Saldarriaga, ordföranden Dr. César Eugenio San Martin Castro, Ingemar Strandberg och Dr. Hugo Herculano Principe Trijillo. tegång. Man måste förstå hur svårt det är att åtala en expresident, bevismaterialet som rätten tillåter är omfattande. Största hotet mot rättegången kommer, enligt Strandberg, från den nuvarande presidenten Alan García. Han har i media beskyllt den peruanska människorättsorganisationen APRODEH:s ledare Francisco Soberón för landsförräderi. APRODEH har arbetat med att väcka opinion i fallet och ansvarat för den juridiska rådgivning som erbjudits anhöriga till de många offren. – Han försöker att skaka APRODEH i grunden. Flera bedömare tror att Garcías utfall beror på han är rädd för att bli näste president som ställs inför skranket och får sina gärningar prövade av rätten. Domarna tar dock lugnt på den politiska retoriken och säger att de struntar i vad som står i tidningarna, de vet hur det peruanska samhället fungerar. Ett samhälle med allvarliga problem inom rättsväsendet. – Många latinamerikanska länders rättssystem, inklusive Perus, lider av en utbredd korruption. Tveklöst har detta lett till felaktiga domar i Peru. Men i Fujimoris fall bedömer jag att man verkligen gjort allt för att ge honom en fair trial. Förutom den goda viljan att göra upp med sitt förflutna tror Strandberg att den internationella uppmärksamheten från människorättsorganisationer och medias ingående bevakning starkt bidrar till att processen förs på ett korrekt sätt. Det går inte att gömma undan detta på säkerhetstjänstens specialfängelse i södra Lima. Som enskild observatör påverkar jag ingenting, men tillsammans med andra har vi haft betydelse. När allt är sagt och gjort tror Strandberg att Fujimori döms. – Det är mer som talar för det än för att han frias. Men flera jag träffat är tveksamma till om Perus rättssystem klarar att döma en expresident, kanske har de rätt. Om Fujimori fälls återstår det sista och antagligen svåraste steget: verkställigheten. straffriheten är ett gigantiskt problem i Latinamerika. Det spelar givetvis ingen roll hur bra en domstol fungerar om den dömde friges mer eller mindre omgående eller aldrig behöver avtjäna en enda dag av ett långt fängelsestraff. – Döms Fujimori får vi nog vänta ett tag innan man kan säga hur det peruanska rättsmaskineriet fungerat i det här fallet. Domen lär överklagas oavsett utgången. Processen blir då betydligt snabbare och i huvudsak skriftlig. Ett slutligt avgörande väntas i början av 2009. Det är också möjligt att den nuvarande presidenten benådar Fujimori, vilket får ses som en indikation på vad García förväntar sig för behandling om han åtalas och döms för liknande brott. Att Fujimori inte åtalas för människorättsbrott beror på att de aktuella brotten kan ge 30-35 års fängelse vid en fällande dom. Inkluderas alla försvinnanden och suspekta dödsfall under hans presidentperiod befarar man att rättegången aldrig tar slut. – Man tycker helt enkelt det räcker att åtala honom för de här grova brotten. Rättegången inleddes i december 2007 och beräknas vara avslutad i oktober 2008. Övergreppen han åtalas för utfördes av den ökända dödspatrullen Grupo Colina som var underställd den peruanska säkerhetstjänsten. 1991 avrättade gruppen 15 personer vid en kvartersfest i det fattiga bostadsområdet Barrios Altos i Lima. Året därpå bortförde och senare mördade Colina-gruppen en professor och nio studenter med vänstersympatier vid universitetet La Cantuta. De direkt ansvariga har befunnits skyldiga i tidigare rättegångar. Men åtalet bygger på att Fujimori, som landets politiske ledare 1990 2000, hade det yttersta ansvaret för säkerhetstjänsten. Fujimori nekar till brott och hävdar att han varken kände till eller gav order om övergreppen. n citet till landets mer avlägsna delar. Problemet var att han, om man så vill, använde terror för att komma till rätta med terror. Kampen mot gerillan angav Fujimori också som skäl till upplösandet av kongressen 1992 då han utropade sig själv som diktator. Kritiken mot honom ökade när det blev uppenbart att han använde samma metoder gentemot sina demokratiska motståndare som mot gerillan. År 2000 tvingades han i landsflykt till Japan sedan det avslöjats att hans närmaste man, chefen för säkerhetstjänsten Vladimiro Montesinos, mutat domare, politiker, militärer med flera. Fujimori greps vid ett besök i Chile 2005 och utlämnades till Peru. Han har i en tidigare rättegång dömts till sex års fängelse för korruptionsbrott, inbrott, förstörande av bevis med mera. Domen har överklagats. Människorättsorganisationer bedömer att under våldsperioden 1980 2000 dödades eller försvann 70 000 peruaner, långt ifrån alla vänsterterrorister, utan många var vanliga oskyldiga bönder och medborgare. Den nuvarande presidenten Alan García hade makten från 1985 till 1990 då Fujimori tog över under en tioårsperiod. Efter en övergångsregering ledd av Alejandro Toledo i början på 2000-talet är nu García tillbaka som Perus demokratiskt valde president. ADVOKATEN NR 7 • 2008 11