Advokaten 1
för extern påverkan och minnesförskjutningar, kon
staterar Schelin. I den meningen utgör processreformerna Forskaren lena Schelin tror att rättssäkerheten skulle vinna på att rättsväsendets aktörer tog till sig den psykologiska forskningen, bland annat om människors varseblivning och minne. Ingen människa förmår ta in och tolka allt som händer på en viss plats vid en viss tid. Mycket går spårlöst förbi. När vi ska berätta om det finns det luckor i historien och mycket vi tror oss ha upplevt kan vara tolkningar utifrån tidigare erfarenheter eller fördomar. Dessutom lägger vi till saker i minnesbilderna. – Forskning visar att vi integrerar kunskap i minnet hela tiden. Till slut kan det vara omöjligt att skilja på vad som är självupplevt och vad man fått utifrån. Varje människa lägger ett eget minnespussel som kompletteras och förskjuts med de fakta man får efterhand, säger Lena Schelin. I vardagen spelar detta pusslande ingen större roll. Våra luckor och tolkningar får inga rättsliga följder. Men när ett viktigt vittne integrerar vad hon hört i efterhand blir det mer problem. Medierna är ofta mycket levande i sina skildringar av ett brott. Detta är ett problem som rätten måste väga in i mål som bevakas intensivt av medierna. – Man kan fråga sig hur opåverkade vittnen i ett fall som Arbogamålet är. Vittne 50 har ju helt andra förkunskaper om målet än vittne ett, säger Lena Schelin. säkra bevis tidigare Lena Schelin betonar att en rättslig process, från själva händelsen och fram till att dom faller, är en dynamisk process där många faktorer påverkar slutresultatet. Hur väl inkodad en händelse är, tiden från händelse till rättsprocess, hur polisen ställer frågor, hur ett ombud förbereder sina vittnen, spelet i rättssalen – allt påverkar vad som kommer fram och hur det bedöms. – Vill man verkligen på allvar få en bra grund för att avgöra vad som är sant måste man säkra den muntliga bevisningen tidigt. Generellt är det så att ju närmare händelsen en utsaga kommer, desto mindre är risken i ”En modernare rättegång”, där vittnesförhör filmas i tingsrätten och filmerna sedan används i överrätterna, ett steg i rätt riktning. Men risken för att vittnen har påverkats före rättegången kommer man inte ifrån. Därför är det enligt Lena Schelin viktigt för juristerna att förbättra sina kunskaper om vanliga felkällor i utsagor för att stärka rättssäkerheten i domstolarna. grunden vacklar Men om människans minne då är så opålitligt och om det är så svårt att bedöma vem som ljuger, faller då inte grunden för vår muntlighetsprincip och för utsagor som bevis? – Visst kan man säga att grunden vacklar om man utgår från att vittnen kan avge opåverkade utsagor. Men domstolar har alltid dömt, och i de allra flesta fall har det säkert blivit rätt. Med bättre kunskap kan det bli ännu bättre, säger Lena Schelin. n * Bl. a. NJA 1980 s. 725, NJA 2988 s. 40, NJA 1992 s. 446. Lena Schelin: Bevisvärdering av muntliga utsagor i brottmål, Norstedts Juridik, 2007. Väl etablerat advokatkontor i Göteborg har rum för två ytterligare advokater. Samarbetsform kan diskuteras. Varmgarage i direkt anslutning till kontoret finns tillgängligt. Vid intresse kontakta: Advokat Christian Olsen, 031-81 98 00 alternativt e-post: christian.olsen@berglund-law.se För mer info gå in på Juridikjobb.se som vi samarbetar med i dessa rekryteringar. Just nu söker: Hamilton Advokatbyrå en Miljö/Fastighetsjurist Advokatfirman Lindberg & Saxon AB en Advokat och biträdande Jurist ADVOKATEN NR 7 • 2008 15