Advokaten 1
Jens Tillqvist Stig Friberg Thomas Nygren – Vi ha
r aldrig minskat, och vi har ingen avsikt att göra det. Snarare är det så att vi anpassar vår tillväxttakt efter arbetssituationen. Men om det fortsätter som det gör på obeståndssidan skulle det säkert kunna komma in flera till redan under året, säger Thomas Nygren. Vinge räknar med att under året totalt få in ungefär 50 nya biträdande jurister. – Ambitionen är att ha en arbetsstyrka som inte behöver jobba för högtryck hela tiden. Vi måste kunna resursallokera på ett förståndigt sätt så att vi inte kör slut på folket, säger Michael Wigge, som medger att ibland gör klienternas krav att personalen måste drivas hårt. Från USA kommer uppgifter om stora uppsägningar vid advokatbyråer. Men de svenska byråerna har inga sådana planer. – Att säga upp folk är inget alternativ för oss. Vi försöker i stället att ha en flexibel arbetskraft, där man mer än tidigare flyttar mellan olika avdelningar beroende på var behovet finns, säger Jens Tillqvist på Cederquist. Stig Friberg på Fylgia har erfarenhet av att behöva säga upp personal under en tidigare kris, även om detta inte är aktuellt nu. – Vi expanderade i början av 90-talet på just obeståndsområdet, men när vi såg att den började gå ner sa vi faktiskt upp ett par biträdande jurister för att anpassa kostymen. Då trodde folk att det gick dåligt för Fylgia, men i själva verket klarade vi oss bättre ur den förändringen än många andra, säger han. Linklaters drog under några år ner på antalet jurister, samtidigt som de flesta andra byråer rekryterade för fullt. Nu anställer byrån igen, men inte mer än för att ersätta dem som slutar. Peter Högström förklarar att det har med byråns strategi att göra. – Vi fokuserar på ett smalare segment än alla de andra spelarna på marknaden. Vi är inte nödvändigtvis intresserade av att bygga omsättning, utan det ska vara rätt klienter och rätt ärenden som passar det vi kan erbjuda, säger han. nya delägare Efter ett antal år på byrån drömmer många jurister om att bli delägare i byrån. Påverkas då den möjligheten av konjunkturcyklerna? Meningarna går isär. – Equity kostar pengar, och i en lågkonjunktur måste man vara försiktig hur man disponerar den delen av ägandet. Det innebär inte att man kan låta bli att göra folk till delägare, för då finns ingen växtkraft kvar. Det är de yngre som ska driva verksamheten och då är det nödvändigt att hela tiden skapa nya delägare, säger Peter Högström på Linklaters. Nej, svarar Michael Wigge på Vinge. – Delägarskap är helt och hållet en kompetens- och lämplighetsfråga. Om vi nu hittat en god medarbetare och investerat i henne, då har vi inte råd att riskera att hon går någon annanstans. De som blir delägare är sådana som långsiktigt är bra för byrån, sammanfattar han. Till en del kan kanske olika vinstdelningssystem förklara skillnaden. I ett ”true partnership-system”, där alla delar lika på intäkterna innebär fler delägare att kakan ska räcka till flera. Byråer som fördelar vinsterna efter vad respektive delägare debiterat tar en mindre risk. Men också tidigare erfarenheter påverkar hur man ser på frågan. – I den förra lågkonjunkturen var det många som stängde delägarskapsdörren. Effekten blev att många lämnade byrån. De blev sedan mycket framgångsrika jurister, antingen i egen verksamhet eller på andra byråer. Det är lite att skjuta sig själv i foten att stänga delägardörren och samtidigt förlora något som skulle kunna bli riktigt bra, säger Thomas Nygren på Hamilton. Guy Lofalk, som är verksam på en liten byrå i stort behov av förstärkningar, tror att lågkonjunkturen kan vara till hjälp. – Det blir lättare för oss att rekrytera delägare och seniora advokater när större byråer blir försiktiga att ta in delägare, säger han. n ADVOKATEN NR 7 • 2008 23