Printing Friends 1
” NÄR MAN LÄSER DIGITALT OM SOCIALA FRÅGOR HAR MA
N EXEMPELVIS SVÅRARE ATT TÄNKA PÅ ALTERNATIVA STÅNDPUNKTER ELLER DEN HISTORISKA BETYDELSEN AV EN VISS HÄNDELSE”. Geoff Kaufman; Professor vid Carnegie Mellon-universitetet i USA Många läsare upplever att det blir lättare att fokusera på texten när man kan scrolla och läsa en liten del i taget på skärmen, än när man har en hel sida med mycket text framför sig i en tidning eller i en bok. Studier visar också att läsningen ofta går snabbare, särskilt bland äldre. Bibliotekarierna Ninna Wiberg och Caroline Myrberg har publicerat en artikel i tidningen Insight för att ta reda på vad den aktuella forskningen säger om skärmen och pappret som läsmedium. Svaret kan sammanfattas med att skärmläsningen har många fördelar, men att den digitala tekniken behöver utvecklas för att ge samma värde som pappersläsning. Författarna tar upp ett läsförståelsetest där man studerade läshastighet, ögonrörelser och hjärnaktivitet. Resultatet visade att de som var äldre än 65 år läste både snabbare och med mindre ansträngning på iPaden jämfört med både papper och e-ink. Enligt artikeln underlättar dock pappersformatet inlärning för studenter, då det skapas ett taktilt minne när man till exempel bläddrar och man lätt kan se hur långt man har läst. Denna funktion behöver utvecklas på digitala plattformar. Det är när man skapar texter direkt för skärmläsning och utnyttjar de många möjligheter som tekniken erbjuder – genom till exempel interaktiva webbsidor – som skärmläsning ger studenterna signifikant bättre resultat. Ett annat känt problem som författarna tar upp är den huvudvärk och trötthet samt torra och irriterade ögon som skärmläsning kan ge upphov till. Det kan därför vara värt att stänga av skärmen ett par timmar innan man ska sova eftersom skärmarnas blå ljus misstänks påverka kroppens halter av sömnhormonet melatonin, vilket kan störa nattsömnen. Professor Geoff Kaufman vid Carnegie Mellon-universitetet i USA har skrivit flera vetenskapliga studier om digital läsning. Han menar att de som läser digitalt har en tendens att fokusera på detaljerna i en text på bekostnad av det abstrakta och den stora bilden. Att kunna se helhetsperspektiv är viktigt bland annat för att man då tänker kreativt, drar slutsatser, använder sitt omdöme och sin logiska tankeförmåga. I en artikel i finska YLE Nyheter berättas om en av hans studier där testpersonerna fick svara på frågor om gemensamma texter de läste - bland annat en av författaren David Sedaris. De som läste digitalt hade svårigheter att svara på abstrakta frågor och i flervalsfrågor valde de mer konkreta svarsalternativ än de som läste samma text på papper. – Till exempel när det gällde att beskriva fenomenet ”att låsa dörren” så valde de digitala läsarna uttryck så som “vrida om nyckeln” istället för mer abstrakta alternativ så som “att säkra hemmet”, kommenterar Kaufman i artikeln. Forskning inom neurovetenskap pekar också på att hjärnan får helt nya mönster i sin aktivitet efter bara några dagars användning av internet. Kaufman menar att detaljfokuseringen fungerar som en ekokammare där ens egna åsikter förstärks och större helheter inte uppfattas. – När man läser digitalt om sociala frågor har man exempelvis svårare att tänka på alternativa ståndpunkter eller den historiska betydelsen av en viss händelse, säger Kaufman till YLE. Det här blir enligt Kaufman extra oroande när man kombinerar det med det faktum att många redan befinner sig i sociala bubblor, på sociala medier, och därför inte utsätts för så mångsidig information. Ett sätt att motverka det här att regelbundet ändra sitt tänkesätt. Man kan till exempel aktivt fråga sig varför det man läser är viktigt, eller föreställa sig något ur en annan persons perspektiv. Ett annat sätt är att skriva ut en viss text på papper. – Förhoppningsvis kommer vi inte endast att läsa och skriva digitalt i framtiden, utan istället också använda de traditionella sätten parallellt med de moderna, för bästa möjliga inlärning och textförståelse, tillägger han i artikeln som publicerades i YLE Nyheter. 45