Nöjesnytt Kalmar 1
VAD ÄR DEN STÖRSTA FÖRÄNDRINGEN I MUSIKVÄRLDEN SE
DAN DU BÖRJADE? – Det största är väl att nuförtiden kan alla göra musik eller i alla fall ha tillgång till de redskap som krävs för att göra musik. På 90talet var det också jämförelsevis billigt mot priserna på 70talet då man verkligen behövde en studio, men nu finns det till och med gratisappar i din telefon. Det är en stor skillnad. HUR MÅNGA AV SKIVBOLAGEN FINNS KVAR SEDAN 90-TALET? – Inte så många av de svenska i alla fall. I början av 2000talet slutade folk köpa skivor. Det innebar ju att många inte hade råd att ha kvar sina verksamheter. Jag tänker framförallt på bolaget Dot och deras distribution Dotshop.se som distribuerade experimentell elektronisk musik. Under några år var det otroligt vitalt, men plötsligt försvann marknaden. På releasefesten för en av mina poppigare skivor 2004 hade vi ett bord med skivor framme. Skivan gick då inte att köpa någon annanstans. Folk kom fram och tittade och frågade vad skivan hette, men vi sålde knappt någonting. Vi tyckte det var konstigt. Då kände jag att det var en brytpunkt. Nu är det lite tillbaka att köpa skivor, framförallt vinyl. OM VI ANVÄNDER TECHNO, ÄR DET EN SMAL GENRE IDAG? – Det går ju i perioder, men de senaste åren tycker jag inte att det varit så jättesmalt ens i Sverige. Just nu känns det som att vi är inne i en period då medier inte premierar musik. Det är väldigt censeras idag. SPOTIFY? – Hahaha. Du måste vara typ Veronica Maggio för att tjäna bra med pengar då. Det går inte att tjäna pengar som alternativ artist på Spotify. Det är jättetråkigt. Det andra som är jättetråkigt är att många har Spotify som enda källa att hitta ny musik på. När det finns så många alternativ. VAR HITTAR DU NY MUSIK? – Soundcloud, Bandcamp och Youtube för den delen. Jag använder också Spotify, men brukar få information på andra ställen så att jag sedan kan hitta det på Spotify. Min källa till ny musik är fortfarande skivaffärer även om det mestadels är online nuförtiden. Micke på Fade på Skånegatan vet vad jag gillar. När jag går in där funderar jag på en skiva jag sett i skyltfönstret och kommer en stund senare ut med fem skivor i kassen. VAD HAR DU LYSSNAT MEST PÅ HEMMA DE SENASTE ÅREN? – De senaste tvåtre åren har jag haft rätt gubbig musiksmak. Jag har lyssnat väldigt mycket på de gamla minimalisterna som Steve Reich och Terry Riley. Nyutgiven 70talsmusik från Israel. Sen är det de vanliga dubskivorna. Honest Jon´s ger ut mycket bra. få skivor som reVAD TJÄNAR DU DITT LEVEBRÖD PÅ? – Det mesta kommer från livespelningar. Det är väldigt få skivor som betalar sig, särskilt en snobb som jag som måste pressa vinyl i 500 exemplar och vänta i tre månader innan de är klara och måste fysiskt skickas ut över världen. VILKEN MUSIK ÄR DET SOM ÄR MEST INNE NU I BERLIN OCH TOKYO? – Jag tror att det är riktigt skev musik. När vi är ute och turnerar brukar min kompis Ulf på Kontramusik spela så experimentell musik att jag tänker att han tappat det totalt, men publiken älskar det! Speciellt i storstäder som Berlin och Tokyo som du nämnde. Närmast industriell musik. Det riktigt hårda och konstiga funkar jättebra. Jag som är gammal synthare känner igen mig jättemycket. Är det det här de som är 22 år gillar idag? Hahaha. Tel Aviv, Portugal och Budapest kommer det mycket bra ifrån just nu, så det är definitivt inte bara de klassiska städerna London och Berlin som gäller. TEXT: SAM SOHLBERG FOTO: ELIN FRANZÉN I vår turnerar Tilliander med Familjen. De har även det nya ambientprojektet Innerst Inne ihop. Lyssna på “Solen träffar topparna först” på Bandcamp. Den släpps på vinyl i mars. BERLIN Det är ju en klyscha att nämna Berghain, men det är också den klubb som drar mest folk. Den är samtidigt koolast. Jag har spelat där tre gånger de senaste fem åren och alla gånger har det varit helt underbart. De har skapat en mystik genom att man inte får ta foton därinne, att DJs inte får spela in sina liveset. Beghain kanske fått för medialt utrymme. Amerikanska turister som är i Europa går dit även om de inte är intresserade av elektronisk musik. KÖPENHAMN CultureBox firade 10 år nyss tror jag. Jättelitet ställe, men alltid den bästa musiken. Tresor som har funnits med i många, många år håller fortfarande väldigt bra. De ger dessutom fortfarande ut skivor på sin label. De var väldigt viktiga för mig på 90talet när jag upptäckte musik som var mer techno, den monotona industriella technon. Både det som de släppte för 25 år sedan ocg de de släpper idag känns väldigt nu. STOCKHOLM I Stockholm är det nästan bara Under Bron som gäller. De har öppet två eller tre dagar i veckan och är en av få klubbar som får ha öppet till fem på morgonen. MALMÖ Jag älskar det som händer på Inkonst i Malmö. Ulf med sin klubb Kontramusik är liksom två år före de andra. Han har ju bokat alla de här Berghainartisterna innan de blev stora. Ben Klock, Nina Kraviz, Marcel Dettmann och alla de här som man absolut inte skulle ha råd att boka idag. TOKYO Klubben Unit som jag spelat på flera gånger är väldigt bra. Problemet med Tokyo är att tunnelbanan slutar gå tidigt och folk bor ju utspritt så det är vanligt att folk börjar droppa av runt midnatt. De som stannar är kvar till typ 5 på morgonen när tunnelbanan börjar gå igen. NEW YORK The Bunker i New York är jättebra, men USA i stort är värdelöst, hahaha. Det är ironiskt med tanke på de forna house och technostäderna Chicago och Detroit. Nuförtiden är det öken. När jag spelade i Detroit var typ 60 personer i publiken och folk var helt lyriska och sa: Shit, vad mycket folk det kom idag!