Aktuella Byggen 1
SAMTAL MED ARKITEKTEN Det utvecklade mig, säger L
ouise Masreliez. Efter examen på KTH Arkitekturskolan följde anställning på White arkitekter och sedan sju år på Sandellsandberg innan hon tillsammans med Pye Aurell Ehrström, Katarina Grundsell och Susanne Ramel bildade Marge arkitekter år 2002. Det viktigaste att tänka på när det gäller arkitektarbete är enligt Louise Masreliez att tidigt göra en analys av förutsättningarna i projektet. Både plats och program, till exempel frågor som vem byggnaden är till för, hur den ska användas och hur byggnaden kan förbättra sin omgivning. – Det är viktigt att jag som arkiLouise Masreliez. Foto: Axel Johansson tekt tar ett ansvar gentemot samhället vi bygger i, säger Louise Masreliez. Så när man då som yrkesverksam arkitekt ska referera till andra projekt är det viktigt att inte bara titta på en fasad. Det är så mycket mer än så, anser Louise Masreliez. – Det kan vara att studera hur en byggnad skapar en viss typ av flöde. En byggnad kan till exempel binda ihop två olika nivåer i en stad och då underlätta för folk att röra sig i staden, säger Louise Masreliez. Som exempel på detta nämner hon Stirlings museum i Stuttgart. Men även något enkelt som en vacker fasad kan ha en betydande roll för omgivningen, poängterar hon, och nämner som exempel Palazzo Massimo alle Colonne i Rom. – Det har en vacker fasad, men byggnaden tar också hand om ett krökt kvarter på ett bra sätt, säger Louise Masreliez. 3 – Jag såg alla som byggde modeller och ritade och tyckte att det här ser roligt ut, det skulle jag också vilja göra, säger Louise Masreliez. Tillbaka i Sverige började Louise Masreliez år 1988 på KTH Arkitekturskolan i Stockholm och tog sin examen 1994. Under åren 1992 till 1993 studerade hon också i Köpenhamn som en del av utbildningen. Då utbildningen i Stockholm på den tiden var upplagt på korta kurser med olika lärare var utbildningen i Köpenhamn mer inriktad på ett enskilt projekt över längre tid och där den som studerade gjorde det för en viss professor med sin särskilda pedagogik. Var den studerande intresserad av annat gick det att byta. – För mig var det väldigt bra att komma till Köpenhamn för att jag hade hoppat runt en del mellan olika projekt. Och i Köpenhamn fick jag stadga och ett projekt som jag höll på med under ett år. Ödesfrågor och framtidens arkitektur Sedan november år 2016 är Louise Masreliez ordförande för Sveriges Arkitekter och de frågor hon vill lyfta upp i egenskap av ordförande är bland annat att kunskapen om arkitektur måste öka. Hon själv har märkt av att en större förståelse för arkitekturens påverkan har vuxit fram de senaste 10 åren. – Arkitektur är något som berör alla i ett samhälle för det är ju vår gemensamma byggda miljö. Och det är också den som formar samhället och det hållbara samhället. Nu står vi inför en stor omställning till förnyelsebara energikällor och de anpassningar som det innebär för samhället, säger Louise Masreliez. Och att just bygga hållbart och uppnå ett hållbart samhälle är en av de största utmaningarna som den svenska arkitekturen står inför, tycker Louise Masreliez. Utifrån ställda klimatmål och utvecklingen på energiområdet tror hon att den framtida arkitekturen kommer att påverkas. – Jag tycker att man ska bejaka utvecklingen. Det är superspännande och kommer absolut påverka hur, arkitekturen kommer gestaltas, hur vi bygger upp våra hus och hur vi hanterar energi som tekniskt system. Så att jag ser det som en väldigt spännande, rolig och intressant utveckling som vi har framför oss, säger Louise Masreliez. En annan fråga som Louise Masreliez i egenskap av ordförande vill lyfta är kopplad till kulturarvsfrågor. Av den anledningen att arkitekturen inbegriper både nybyggnation och det som redan är byggt. Det i sin tur handlar också om hållbarhet. – Att belysa hanteringen av det redan byggda är en framtidsfråga, det handlar om hållbarhet och en stor hållbarhetsvinst gör vi just genom att faktiskt bygga om och ha kvar det som redan finns. Det självklara svaret är inte alltid att riva och bygga nytt eftersom det kan innebära ett slöseri med resurser, säger Louise Masreliez. Till sist finns frågan som handlar om arkitektbristen i landet. Louise Masreliez berättar att Sveriges Arkitekter larmar om att det finns för få arkitekter. Arkitekter kämpar på för att bistå sina projekt men med tanke på byggtakten räcker de inte till. Bristen på arkitekter är mycket stor också i kommunerna, vilket innebär att planer och bygglov inte kan tas fram i den takt som behövs. – Då skapar arkitekterna en flaskhals som bromsar byggtakten och det är inte bra. Politiken behöver ta sitt ansvar och öka antalet utbildningsplatser på arkitekturskolorna. Redan idag anställer arkitektföretag utrikesfödda, men vi behöver också förbättra snabbspåret så att fler får sina utbildningar validerade, säger Louise Masreliez. Arkitektens tre favoriter: 1 En ombyggnad och restaurering av ett tullhus i Norrköping. Det är ett tullhus av Fredrik Blom som ska restaureras och byggas till, vilket alltid är en arkitektoniskt intressant uppgift. Hur kan den ursprungliga arkitekturen lyftas fram? Och hur kan tillbyggnaden samspela med ursprungshuset? 2 Ombyggnad och restaurering av Judiska Museet i Stockholm. Det här projektet är roligt för att det i är en gammal synagoga som ska göras om till museum. Det är en restaureringsuppgift men också en förändring av verksamhetsprogram. Det ligger i Gamla stan och har en vacker ljusföring i lokalen. 3 Nybyggnation i Kalmar. Ett jätteroligt projekt där vi bygger bostäder i massivträ, vilket är ett framtidsmaterial. Vi arbetar också med lokala material vilket är spännande. Det ligger centralt nära Domkyrkan och Stagneliuskolan. Byggherre är Grenåli AB. AKTUELLA BYGGEN NR 1 • 2017 93