Advokaten 1
Nyheter BÖRJE SAMUELSSON l Född 1952 l Advokat 19
85 l Delägare på Advokaterna Peyron i Helsingborg; verksam där sedan 1983 l Ordförande i disciplinnämnden sedan den 1 juli 2017 l Vice ordförande i disciplinnämnden 2008–2017 l Ledamot av Advokatsamfundets styrelse 1998–2004 l Ingick i Advokatsamfundets etikkommitté som utarbetade nya vägledande regler om god advokatsed 2005–2007 Börje Samuelsson anser att utmaningarna för advokatetiken i framtiden hänger samman framför allt med intressekonfliktfrågorna och synen på dem. – I en framtid där vi möter disciplinnämnden tar ganska lång tid. – Om nämnden finner att det är hinder för den anmälda advokaten att ha uppdraget, skriver nämnden ofta som slutkläm att advokaten således är skyldig att omgående frånträda sitt uppdrag. Det är naturligtvis en olycklig situation både för advokaten och för advokatens klient, som står utan ombud, för det gäller ju hela den advokatbyrå som är involverad. Om man hävdar att ett motpartsombud är jävigt är det därför mycket viktigt att man tydligt slår larm om detta till motpartsombudet så fort det någonsin går i stället för att vänta. Har advokaterna blivit bättre eller sämre – från advokatetisk synpunkt – under din tid i disciplinnämnden? – Jag tror verkligen att det har blivit en smula bättre. Längre fram, när en betydande andel av Advokaten Nr 7 • 2017 kåren har genomgått advokatexamen, tror jag att vi kommer att kunna säga att det var oerhört värdefullt för kårens kvalitet – inte minst i etiskt hänseende – att införa advokatexamen. Disciplinbeslut med betydelse för den advokatetiska praxisbildningen publiceras i Advokaten. Börje Samuelsson skulle vilja att avgörandena publicerades i en mer lättillgänglig form, utan att hela besluten trycks. – Om nu en uppgift för nämnden är att utveckla begreppet god advokatsed i olika frågor, så borde man få ut det mer lätttillgängligt än de långa referaten erbjuder. Jag har funderat på om man kunde hitta något sätt att redaktionellt i tidningen – mycket mer kortfattat än nu – redogöra för vilken fråga nämnden har tagit ställning till och för beslutet. Då tror jag att det skulle vara mycket lättare att ta till sig detta. Problemet är vem som gör den redaktionella bearbetningen. konkurrens från andra juristkonsulter av olika slag både på affärssidan och humansidan är det avgörande att vi förmår att hålla fast vid kärnvärdena som är det enda egentliga innehållet i advokattiteln: oberoende, lojalitet, tystnadsplikt och frånvaro av intressekonflikter. Om vi börjar tumma på det, blir det ingenting kvar i advokattiteln. Och då är vi bara en i mängden av juristkonsulter. börje samuelsson tror att det kan vara lätt att tycka att reglerna är för begränsande och att de borde hanteras lite mer lättsinnigt. – Det tror jag vore lite av de små stegens tyranni. Om man släpper det ena efter det andra så har vi inte kvar det som är det verkliga värdet i att vara advokat. Men han konstaterar att nämnden och styrelsen samtidigt måste hantera frågorna på ett verklighetsbaserat sätt, så att de ter sig rimliga. Det är en svår balansakt. – Det är en stor utmaning i framtiden att hålla fast vid kärnvärdena – som ju är gamla – i en helt ny verklighet. Börjar vi ge fältet fritt så fort en klient lämnar samtycke, är vi ute på lösan sand. Bristande dokumentation av ombuds begäran JO kritiserar Norrköpings tingsrätt för handläggningen av ett tvistemål. Vid ett sammanträde för muntlig förberedelse i ett tvistemål i Norrköpings tingsrätt i oktober 2014 var parterna eniga om att dåvarande Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, skulle undersöka åldern på ett dokument samt parternas underskrifter. Tingsrätten kom då överens med parterna om att svarandena skulle skicka in underskrifter som tingsrätten sedan skulle skicka vidare till SKL. Den 23 oktober skickade ett av svarandeombuden in handlingarna med underskrifter på och uttryckte samtidigt att dessa inte skulle skickas till käranden. Fyra dagar senare begärde käranden få ta del av kopior av jämförelsematerialet som svarandena hade lämnat in. Det framgår dock inte av handlingarna i målet vilka åtgärder tingsrätten vidtagit med anledning dels av önskemål från svarandeombudet, dels av handlingar som en part gett in och som skulle skickas till en annan part i målet. Norrköpings tingsrätt kan heller inte för JO redogöra för vilka åtgärder som den vidtog med anledning av skrifterna som skickades in i målet. Justitieombudsmannen Lars Lindström skriver: ”Oavsett om anledningarna till att det inte framgår vilka åtgärder som vidtogs är bristande dokumentation eller att några åtgärder inte vidtogs förtjänar tingsrätten kritik för handläggningen.” JO:s dnr 3779-2016 MA Justitieombudsmannen Lars Lindström riktar kritik mot Norrköpings tingsrätt. 13 FOTO: MICKE LUNDSTRÖM