Advokaten 1
Porträtt Sven Unger » Klienten vill genomföra en
affär och vill höra sig för hur man ska göra det. Fortfarande är det så att ett advokatuppdrag kan utföras på många olika sätt. – Oacceptabla sätt, godkända sätt, bra sätt och mycket bra sätt. Ett acceptabelt sätt kan vara om klienten frågar kan man göra så här och så säger advokaten nej det kan man inte. Ett något bättre sätt kan vara att säga att nej, det kan du inte, men jag anar att det du vill uppnå är det här, och då kan du göra så här, eller så kan du göra så här och vara nära att uppnå det du vill. Det är alltså inte fråga om att kringgå, säger Sven och tillägger: – Allt det där är sig likt. Det gäller även att vara någorlunda rask då som nu. I affärslivet behöver man besked fort. Vad är det bästa med advokatyrket? – Att lösa ett problem. Det är inte alltid så att klienten har ett problem, utan det kan vara så att de ska göra något, och de vill veta hur det ska göra det, säger Sven Unger som anser att det som kännetecknar en bra advokat är att den ger ett konkret råd som går att följa. Har klienten rätt att häva eller inte? – Då måste advokaten kunna svara att min bedömning är att du har eller inte har rätt att häva, utan några reservationer. Man ska kunna följa rådet direkt, dessutom ska det vara kort. Sven konstaterar att en pm kan vara hur lång som helst med mängder av förklaringar och olika rättsfall. Det måste man göra för sig själv, och vissa klienter är intresserade av resonemangen. – Men de flesta är magnifikt ointresserade, och oavsett om de är intresserade eller inte ska det på första sidan stå: min bedömning är att … ni har rätt att häva etc., säger han och fortsätter: – Det är en spännande uppgift att i ett rättsligt sammanhang ska du till kliPERSONLIGT Familj Hustrun Kerstin, som har arbetat i bankvärlden. Läser just nu Alf Henriksons verk (Sven Unger är ordförande i Alf Henriksonsällskapet). Favoritapp Inte någon, ”jag ska lära mig vilket år som helst”. Favoritplatser Stockholm, skärgården, Rivieran och Nizza med omgivningar samt sommarhuset på Österlen. Favoritkrog Operabaren som har ett av världens trevligaste krogrum. Kör Nästan aldrig, men helst Saab. Så firas 70-årsdagen Mycket stilla med de närmaste. 18 ”Tillvaron är fylld av reliefer. En kall öl eller ett glas kallt vitt vin efter väl förrättat värv. Om man alltid drack öl skulle den inte vara så god. Så nu tar jag ett år i sänder och ser till dagsformen.” entens praktiska situation på ett enkelt och för klienten begripligt språk kunna berätta vad denne kan eller inte kan göra. Ibland så finns det lagar, då är det lite lättare. Ibland finns inte det, då får man försöka ta andra hjälpmedel försöka komma fram till någon talangfull slutsats. Det är ett översättningsarbete som ibland är väldigt spännande. ORDFÖRANDESPÅRET Ett av de tre tydliga spåren, förutom advokatuppdraget och författandet, i Sven Ungers yrkesgärning är de återkommande ordförandeuppdragen. Han vet inte om det är en fråga om läggning eller intresse men så har det blivit. Det började tidigt. På gymnasiet var han ordförande i gymnasieföreningen på Östra Real. I Lund var Sven kurator på Malmö nation, ett slags ordförandeskap. Väl åter i Stockholm blev han ordförande i Advokatsamfundets Stockholmsavdelning. Senare även ordförande i Advokatsamfundet. Nu är han ordförande i Heijnes stiftelse. Unger har även varit ordförande i affärsdrivande företag, till exempel Stockholms Sjukhem, och för ett närmast oräkneligt antal bolagsstämmor under årens lopp. De olika ordförandeskapen ställer helt skilda krav och kräver olika arbetssätt. Som ordförande i en företagsstyrelse handlar det om att driva affärsverksamhet, att vara affärsman och ägna sig åt företagets inriktning, utveckling, ekonomi samt de anställda. Som ordförande i en organisation handlar det mer om att förädla och utveckla idéer, samla styrelse och ledamöter och få dem att fungera och tycka att det är trevligt att vara med. Som ordförande på en bolagsstämma måste man kunna sammanträdesteknik, vara snabb, skapa en trevlig stämning och kunna juridiken. Det finns en hel del praxis som man måste CHEFREDAKTÖRSKAPET SOM UTEBLEV 1971 skulle en ny chefredaktör för studenttidningen Lundagård utses och det blev Sven Unger. En uppvaknande vänsterrörelse ogillade dock tanken på att Sven Unger skulle bli chefredaktör. – De visste inte vem jag var. Däremot visste de vem min pappa var, Gunnar Unger, redaktör på Svenska Dagbladet. En känd reaktionär, som han själv sa. Vänstern hade som en av sina programpunkter att avsätta mig så fort de kom till känna till men som inte finns reglerad. Unger lyfter fram advokaten Claes Beyer som en viktig mentor för honom. Han var den advokat som i större omfattning började som ordförande på bolagsstämmor. Beyer var med i Folkpartiets ungdomsförbund och inom ungdomspolitiken får man en hel del rutin på sammanträdesteknik. – Claes Beyer visste mycket om den tekniken och det i kombination med sina kunskaper om juridiken så blev han lysande och han har lärt oss alla mycket. Han har varit min läromästare i det. EN LEKTION I PROCESSTEKNIK … Eftersom det är första måndagen i september hörs plötsligt ljudet av varningssirener tjuta över Stockholms hustak, Hesa Fredrik. Sven skiner upp och säger att han har en incident att berätta om i processteknik. Sven Unger hade en process med ”den förträfflige Herbert Söderlund, en riktig gentleman”. I en paus i Svea hovrätt berättade Herbert att han hört talas om att Advokatsamfundet hade en utbildning i advokattaktik (den bytte senare namn till advokatteknik). Herbert tyckte inte om att man som advokat skulle ägna sig åt taktik. Sven höll med och sa att han endast hade en taktik som han kunde lära ut till Herbert med löfte om att han inte berättade för någon annan. Det kunde Herbert gå med på. – Jo, planera en huvudförhandling så att man har slutanförande första måndagen i månaden och sedan ska motparten börja 14:45. Man ska driva det dithän. När motparten då just har inlett sitt anförande kommer det ett fruktansvärt oljud och då ska man kasta sig ner under bordet. Så visade jag Herbert Söderlund hur man skulle göra. De befann sig i ett förrum till rättsAdvokaten Nr 7 • 2017