Advokaten 1
Gästkrönika GÄSTKRÖNIKÖR GUDRUN ANTEMAR Rekryteri
ng av framtidens oberoende domstolar är en av grunderna för rättsstaten. Att den dömande makten utövas av självständiga domstolar utifrån krav på rättssäkerhet och konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter är en förutsättning för vår demokrati. Olika omvärldsfaktorer och politiska beslut har inneburit att domstolarnas uppgift har blivit allt mer komplex. Både de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna har fått fler och svårare uppgifter genom rättens internationalisering och nationella processrättsliga reformer. Det handlar om rättsområden där beslut tidigare fattades av politiker, till exempel inom migrationsrätt och inom mark- och miljörätt. Utvecklingen har också inneburit att domarna har fått mer makt och att domaryrket har blivit mer komplext. Att leda den rättsliga processen i domstol och utifrån materiell rätt och processrättsliga förutsättningar komma till väl underbyggda domar och beslut har alltid varit kärnan i domarens uppgift. När nya rättsområden tillkommer, ofta med bestämmelser som ger en ram för en rättstillämpning som ska väga olika ibland svårförenliga intressen mot varandra, ger det både nya och mer komplexa förutsättningar för rättstillämpningen. rekryteringen av framtidens domare måste utgå från denna utveckling. Den makt som ligger hos domarna innebär att endast mycket skickliga och erfarna jurister bör komma i fråga för anställning som ordinarie domare. Utvecklingen mot allt fler uppgifter för domstolarna innebär också att domstolarna måste tillföras ny kompetens genom rekrytering av skickliga jurister med stor erfarenhet från olika juridikområden. De högsta domstolarna har en sammansättning som består av domare som är synnerligen kompetenta jurister med djupa kunskaper inom olika rättsområden och gedigen erfarenhet från olika roller som jurister. Rekryteringen av framtidens domare till alla domstolar behöver utvecklas i linje med detta. Det innebär att rekryteringen bör riktas 20 mot både skickliga jurister som har gått den särskilda domarutbildningen och meriterat sig ytterligare och skickliga och erfarna jurister med annan bakgrund och med särskilda kunskaper inom vissa rättsområden. Det ger den bredd och det djup i domstolarnas kompetens som behövs för att möta de nya utmaningar som samhällsutvecklingen inom olika områden kommer att innebära. men så är det inte riktigt nu. En analys av de senaste årens tillsättningsärenden i Domarnämnden visar att många utlysta domaranställningar lockar endast ett fåtal sökande. Det händer att ärenden om anställningar av ordinarie domare får avbrytas eftersom det inte finns tillräckligt kvalificerade sökande. Den som inte är domarutbildad har inte samma möjligheter att utnämnas till ordinarie domare. Det bör nämnas att få sökande inte i sig måste innebära att kvaliteten måste eftersättas. Det kan vara så att bland de få som söker finns de allra skickligaste och för domaryrket mest lämpade juristerna. Samtidigt går det inte att bortse från att fler sökande innebär en ökad konkurrens om anställningarna och att ökad konkurrens i många fall leder till att de som bedöms som skickligast och utnämns till ordinarie domare är högt kvalificerade. Rekryteringen av ordinarie domare måste bygga på stabilitet och kontinuitet. Det går inte att rekrytera ordinarie domare från andra länder. Det betyder att det måste finnas ett tillräckligt antal domarutbildade jurister med ytterligare erfarenhet och tillräckligt många skickliga och erfarna jurister med annan bakgrund och kompetens som vill söka och utnämnas till ordinarie domare i olika domstolar i hela landet. Jag tror att det finns goda förutsättningar för det. Domaryrket är både roligt och stimulerande och det finns stora utvecklingsmöjligheter för den som vill arbeta med nya rättsområden, byta till en annan domstol eller växla mellan att vara ordinarie domare och arbeta till exempel som advokat eller som jurist i offentlig förvaltning eller i näringslivet. Att rekrytera framtidens domare kommer aldrig att vara Advokaten Nr 7 • 2017