Advokaten 1
Gästkrönika domare endast en fråga om att i ett e
nskilt tillsättningsärende värdera olika meriter utifrån kraven på skicklighet och lämplighet för en viss domaranställning. Det allra viktigaste kommer att vara att med ett långsiktigt perspektiv utbilda tillräckligt många yngre och skickliga jurister inom ramen för den särskilda domarutbildningen, att attrahera skickliga jurister med andra kvalifikationer som är tillräckligt meriterade för att direkt utnämnas till ordinarie domare och att samtidigt erbjuda goda möjligheter för erfarna och skickliga jurister att tjänstgöra i domstol för att utbilda sig i det som är typiskt för domarrollen och därigenom få en uppfattning om domaryrkets innehåll och kvaliteter. Adjunktion i överrätt har varit ett värdefullt sätt för jurister med olika bakgrund att meritera sig och pröva sitt intresse för att utnämnas till ordinarie domare. Samtidigt har överrätterna tillförts kompetens inom olika rättsområden. Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen har i olika avgöranden tagit ställning till frågan om jäv när jurister som är tjänstlediga från andra myndigheter ingår som adjungerande ledamöter eller tjänstgör som föredragande i överrätt. Dessa avgöranden har lett till att antalet jurister som adjungerar i överrätt har minskat betydligt och att möjligheten till adjunktion inte används fullt ut. Adjunktion i överrätt borde även med beaktande av avgörandena från de högsta domstolarna vara fullt möjlig för till exempel erfarna advokater eller akademiker. det finns all anledning att pröva andra och nya alternativ som ger erfarna jurister möjlighet att under en kortare tid få erfarenhet av arbete i överrätt och underrätt. Sådana försök pågår i samarbete mellan några överrätter och underrätter och det arbetet kan utvecklas till ett mer kontinuerligt erbjudande som på sikt kan öka antalet sökande till ordinarie domartjänster i landets domstolar. Man kan jämföra med andra länder där en rörlighet mellan olika juristyrken är vanlig och där en tjänst som ordinarie domare är en attraktiv del i karriären för många erfarna jurister. Det ger goda förutsättningar för stabilitet Advokaten Nr 7 • 2017 ”Den makt som ligger hos domarna innebär att endast mycket skickliga och erfarna jurister bör komma i fråga för anställning som ordinarie domare.” och kvalitet i domarrekryteringen. Det vore önskvärt med en utveckling som i Norge. Där är tillsättningsförfarandet i regel öppet med många sökande. Viljan att bli ordinarie domare och ställa sig till förfogande i ett ansökningsförfarande anses som en merit i sig. ett domaryrke som är ett öppet och attraktivt alternativ för kvalificerade jurister med olika bakgrund kommer att leda till ökade förutsättningar att rekrytera de skickligaste och lämpligaste juristerna som ordinarie domare och till att domstolarna tillförs kompetens inom många olika områden. Det skapar förutsättningar för stabilitet och kontinuitet i domstolarna. Detta har många utredningar redan konstaterat. Det handlar om att göra vissa saker tydligare i författning men ännu mer om medvetenhet och långsiktighet i de satsningar som behöver göras på domarutbildningen och om prioritering, samordning och tydlighet när det gäller de olika alternativ som är möjliga för den skickliga jurist med andra kompetenser som vill bli ordinarie domare. Det kan sammanfattas i två ord. Det går! Gudrun Antemar Lagman, Stockholms tingsrätt 21