Budgetunderlag 2019–2021 1
kratifråga, som handlar om att främja allas rätti
gheter och möjligheter till att delta i kulturlivet. Myndigheten för kulturanalys konstaterar i sin rapport Vilken mångfald? Kulturinstitutioners tolkning av mångfaldsuppdraget1 att det kan finnas skäl att införa en tydligare ansvarsfördelning gällande mångfaldsuppdraget inom den offentligt finansierade kultursektorn. Myndigheten anser att exempelvis Kulturrådet behöver ett tydligare mandat, inklusive en uttalad viljeriktning från den politiska nivån, för att på ett tydligare sätt kunna understödja regionerna gällande riktningen för arbetet med etnisk och kulturell mångfald. Ett utpekat strategiskt ansvar för mångfald och integrationspolitik för en eller några myndigheter inom kulturområdet skulle, enligt Kulturanalys, skapa en större tydlighet för arbetet. Kulturrådet antar gärna ett sådant uppdrag, förutsatt att det finansieras genom en höjning av myndighetens förvaltningsanslag (1:1 ap.1). 3.5 Nytt uppdrag som sektorsansvarig myndighet för jämställdhet Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten är ett uppdrag som Kulturrådet har haft länge, i likhet med andra myndigheter. Inom ramen för regeringens satsning Jämställdhetsintegrering i myndigheter har Kulturrådet fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur myndigheten ska utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i sin egen verksamhet. Kulturrådet ser att det skulle finnas fördelar med att en myndighet också får ett bredare ansvar för att främja jämställdhetsfrågor inom kultursektorn. Detta inte minst mot bakgrund av de initiativ och åtgärder som har tagits som en följd av alla de upprop och vittnesmål som har kommit fram inom #metoo-rörelsen under hösten 2017. För att stärka arbetet med jämställdhet inom kulturområdet föreslås att Kulturrådet tilldelas ett sektorsansvar för frågan, på motsvarande sätt som vi föreslår för etnisk och kulturell mångfald. Det skulle ge myndigheten ett starkare mandat att föra diskussionen vidare både gentemot regioner, institutioner och andra aktörer inom fältet. Detta förutsatt att det finansieras genom en höjning av myndighetens förvaltningsanslag (1:1 ap.1). 3.6 Samlad bedömning: utvecklingsarbete inom breddat deltagande, mångfald och jämställdhet För att möjliggöra ett förstärkt utvecklingsarbete både inom breddat deltagande, mångfald och jämställdhet föreslår Kulturrådet att anslag 1:1 ap. 1 Statens kulturråd inledningsvis ökas med tre miljoner kronor årligen fr.o.m. 2019. 1. Myndigheten för kulturanalys, Vilken mångfald? Kulturinstitutioners tolkning av mångfaldsuppdraget, Rapport 2017:3. 10 3.7 Finansieringen av Kulturrådets förvaltningskostnader Kostnader för Kulturrådets verksamhet med att fördela och följa upp bidrag samt övrigt främjande arbete bekostas i första hand av myndighetens förvaltningsanslag (1:1). Myndigheten ges samtidigt genom regleringsbrevet möjlighet att belasta övriga anslag med förvaltningsrelaterade kostnader, i likhet med många andra myndigheter. Under 2017 täckte förvaltningsanslaget endast 60 procent av myndighetens utgifter för att genomföra verksamheten, medan 40 procent av förvaltningskostnaderna togs från myndighetens övriga anslag. En mycket stor del av Kulturrådets verksamhet bekostas alltså via sakanslag. Kulturrådet menar att detta är problematiskt på flera sätt. Främst genom att det minskar tydligheten och transparensen, inte minst gentemot kulturlivet och alla de parter som omfattas av Kulturrådets verksamhet. Kulturlivet har också varit förlorare när Kulturrådets förvaltningsanslag tidigare har minskats, samtidigt som myndigheten har givits större utrymme att bekosta förvaltningsutgifter inom övriga anslag. I praktiken har då pengar som kunde ha använts till bidrag, i stället gått till myndighetens kostnader för löner, hyra o.s.v. Detta har upprepade gånger påpekats i Kulturrådets tidigare budgetunderlag. Kulturrådet menar att det vore mer ändamålsenligt, tydligt och transparent om det kan ske en renodling av finansieringen, så att samtliga förvaltningsuppgifter finansieras via förvaltningsanslaget. I en granskning av den finansiella styrningen av Skolverket 2016 konstaterade Ekonomistyrningsverket (ESV)2 att avsteg från den praxis som finns att sakanslag inte ska bekosta förvaltningskostnader, har flera negativa följder. Bland annat beskrevs att det medför administrativt merarbete för myndigheten och gör det svårare att uppnå effektivitet i verksamheten. Dessutom omfattas inte de förvaltningskostnader som finns under sakanslag av de regler om anslagssparande, anslagskredit, låneram och räntekontokredit som gäller för förvaltningsanslag. I Kulturrådets fall saknas även pris- och löneomräkning för sakanslagen, med undantag för anslaget för regional kulturverksamhet (1:6). Det innebär att de förvaltningskostnader som tas ut på sakanslag inte kompenseras för löne- och kostnadsökningar. I längden kan det betyda att myndigheten får svårt att finansiera verksamheten. Att det saknas pris- och löneomräkning för sakanslagen får liknande följder för det stora flertalet av kulturaktörer som mottar bidrag från Kulturrådet, varför det vore motiverat att tillämpa någon form av uppräkning av 2. ESV (Dnr. 3.1-1034/2015) Ekonomistyrningsverkets redovisning av regeringsuppdraget om en översyn av den finansiella styrningen av Statens skolverk.