Budgetunderlag 2019–2021 1
styrelsens särskilda bidrag till galleriers medve
rkan vid internationella mässor och de av norska UD finansierade resestöden inom ramen för Norwegian Arts Abroad. Regeringen bedömer i budgetpropositionen för 2018 att de olika initiativ som tas för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna är av betydelse både för kulturskapares arbetsmarknad, exporten och Sverigebilden. Regeringen anger även att Kulturrådets stöd till kulturexport fungerar som ett bra komplement till befintliga stöd3 . En utvärdering av pilotprojektet planeras av Tillväxtverket under 2018. Tillväxtverket har samtidigt kommunicerat att de inte kommer att fortsätta att finansiera satsningen, då myndigheten avser att arbeta mindre med bidragsgivning och sektorspecifika stöd av det här slaget och mer med fokus på olika typer av kunskapsstöd. Kulturrådet vill understryka vikten av att satsningar på att öka den internationella spridningen av svensk konst, och på den kulturella och kreativa sektorn generellt, görs även inom närings- och utrikespolitiken, utöver inom kulturpolitiken. Genom samverkan över politikområden ges möjlighet att föra in andra bedömningsgrunder utöver de strikt kulturpolitiska. Därför önskar Kulturrådet i första hand att liknande stöd, som syftar till att främja export inom den kulturella och kreativa sektorn, även fortsättningsvis finansieras av näringspolitiken. Om en satsning inte kan göras inom näringspolitiken, ser Kulturrådet att vissa delar av satsningen för att främja internationalisering av mellanledets aktörer skulle kunna finansieras inom myndighetens ordinarie anslag. För att möjliggöra detta skulle det dock krävas en förstärkning av anslaget 1:2. Detta kan också komma att kräva vissa anpassningar av regelverket. 4.3 Stärkta möjligheter till medfinansiering inom programmet Kreativa Europa Kulturrådet är tillsammans med Svenska Filminstitutet nationell kontaktpunkt för Kreativa Europa – EU:s ramprogram för de kulturella och kreativa sektorerna 2014–2020. Uppdraget handlar om att öka kunskapen om programmet samt att främja ansökningar från svenska aktörer. Europeiska samarbeten ger publiken i Sverige möjlighet att i högre grad ta del av konst och kultur från övriga europeiska länder, och svenska kulturaktörer möjlighet att bygga upp kontaktnät, möta publik och vara verksamma i andra länder. Mot bakgrund av den aktuella situationen i Europa finns såväl kulturpolitiska som samhälleliga vinster av det djupgående kulturutbytet och samarbetet som sker inom Kreativa Europa. Det internationella kultursamarbetet är i dagens Europa kanske mer betydelsefullt än på länge. 3. Prop. 2017/18:1 Utgiftsområde 17, sid. 67. Tillgång till medfinansiering är en förutsättning för att kunna beviljas stöd inom delprogrammet Kultur inom Kreativa Europa. Kravet på medfinansiering varierar. Den vanligaste stödformen, europeiska samarbetsprojekt, kräver medfinansiering på mellan 40 och 50 procent av projektbudgeten. För ett mindre samarbetsprojekt med organisationer från fyra länder och maxbeloppet 200 000 euro i EU-stöd krävs i genomsnitt cirka 460 000 svenska kronor i egen insats per deltagande organisation. Ett större samarbetsprojekt med exempelvis tio medverkande länder och maxbeloppet 2 miljoner euro i EU-stöd kräver i genomsnitt cirka 1,9 miljoner svenska kronor i egen insats per organisation. Detta är väsentliga belopp även för större organisationer, vilket kan innebära att organisationer av ekonomiska skäl inte har möjlighet att ansöka om stöd inom Kreativa Europa. Detta försvårar möjligheterna för svenska organisationer att delta i programmet. En stärkt statlig medfinansiering skulle kunna öka svenska kulturaktörers medverkan inom programmet. Det skulle i så fall även öka summan av EU-medel som kommer det svenska kulturlivet till del, och därmed medföra ett ekonomiskt mervärde. Osäkerheten kring möjligheterna att erhålla medfinansiering i Sverige är något som ofta har tagits upp av svenska organisationer som en faktor som minskar deras benägenhet att ansöka om EU-stöd. En särskild stödfunktion för statlig medfinansiering finns i ett antal andra länder för att främja att EU-medel från Kreativa Europa kommer organisationer i det egna landet till del. Detta i exempelvis Finland, Litauen, Polen, Österrike, Estland, Lettland, Tjeckien, Ungern, Slovakien, Slovenien och Serbien. För att från statligt håll stödja de aktörer som har gjort det stora förberedelsearbete som en ansökan kräver och varit lyckosamma nog att beviljas finansiering, skulle det vara mycket betydelsefullt att kunna erbjuda bättre möjligheter till medfinansiering. För detta skulle Kulturrådet behöva en förstärkning av anslag 1:2 ap. 1. 4.4 Samlat behov för att stärka internationalisering För att stärka internationaliseringen av svenskt konstoch kulturliv, bland annat med fokus på stöd till export för mellanledets aktörer och för medfinansiering inom programmet Kreativa Europa, bedömer Kulturrådet att anslag 1:2 ap.1 bör förstärkas med sammanlagt 12 miljoner kronor. 4.5 Förstärkning av insatserna för fristadskonstnärer Kulturrådet ser tydligt ett behov av att, såsom också beskrivs i den rapport om det svenska fristadsnätverket som 13