Budgetunderlag 2019–2021 1
5. REGIONAL KULTURVERKSAMHET: KULTURSAMVERKANSMOD
ELLEN Prioriterade behov 2019–2021 – 113 000 tkr årligen fr.o.m. 2021 till anslag 1:6 ap.1 i enlighet med tidigare tillfälliga förstärkningar – 20 000 tkr årligen fr.o.m. 2019 till anslag 1:6 för att möjliggöra en utveckling avseende ökad tillgängliggörande och ett breddat deltagande i konst- och kulturliv genom en ökad digitalisering Regeländringar – Ändring av förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet för att inkludera ”annan scenkonst” Landstingen och regionerna står i Sverige för en betydande del av den kulturella infrastrukturen som bidrar till att ge tillgång till konst och kultur för landets alla invånare. Det är långt över 200 institutioner och verksamheter med totalt drygt 5 700 årsarbetskrafter, varav drygt 3 000 i form av konstnärlig personal, i de tjugo landsting och regioner som får del av de statliga medlen genom kultursamverkansmodellen. Kultursamverkansmodellen har också visat sig effektiv för att driva på utveckling inom kulturområdet. Det gäller utveckling av verksamhet inom konstområden med svagare strukturer runt om i landet, exempelvis danskonst och bild- och formkonst. De regionala institutionerna och verksamheterna utgör betydelsefulla samverkansparter för det fria kulturlivets aktörer. Inom samverkansmodellen drivs även andra perspektiv i kulturpolitiken framåt. Vi kan se ett starkare genomslag för bland annat ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, de nationella minoriteternas kultur och kulturarv och konstnärspolitik. Kulturrådet önskar i detta sammanhang, liksom i tidigare budgetunderlag, understryka att en framgångsrik nationell minoritetspolitik förutsätter starka nationella minoritetsaktörer och det därför är av vikt att de nationella minoritetsorganisationerna från nationell nivå (inom anslag 7:1 ap. 10) ges ekonomiska förutsättningar att utgöra en samråds- och samverkansparter till regioner och landsting. I dagsläget omfattas tjugo landsting av den förordning som möjliggör för landstingen att utveckla kulturpolitiken i sitt län genom att vidarefördela statliga medel. I Stockholm läns fall är det fortfarande regeringen som i Kulturrådets regleringsbrev pekar ut tio verksamheter som mottagare av statsbidrag. Statsbidraget till dessa verksamheter styrs av en separat och föråldrad förordning, medan medlen ligger inom samma anslag som statsbidraget som går till övriga landsting via kultursamverkansmodellen (anslag 1.6). När det gäller modellens fortsatta utveckling instämmer Kulturrådet i den bedömning som regeringen gjorde i skrivelsen Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop – framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen5 att samtliga landsting på sikt bör ingå i modellen. , 5.1 Tillfälliga förstärkningar inom kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen (anslag 1:6 ap.1 Bidrag till regional kulturverksamhet) har förstärkts med tre olika tillfälliga satsningar som sträcker sig fram till 2020. För att skapa stabila förutsättningar och långvarig utveckling inom den regionala kulturverksamheten måste den statliga kulturpolitiken bedrivas långsiktigt, varför dessa tillfälliga förstärkningar av kultursamverkansmodellen bör ligga kvar årligen från och med år 2021. Den regionala infrastrukturen inom kulturområdet måste ges förutsättningar att behålla nuvarande nivå och utvecklas i takt med dagens behov och kulturpolitiska prioriteringar. Medel har tillförts kultursamverkansmodellen (20172020) för en förstärkning av scenkonsten, som syftar till ett fortsatt brett utbud av hög kvalitet och god tillgänglighet till musikverksamheter i hela landet. Beloppet som har tillförts varierar mellan åren, mellan 50-58 miljoner kronor6 . Kulturrådet understryker att det är angeläget att förstärkningen permanentas med 58 miljoner kronor årligen. Om landstingen och regionerna skulle gå miste om dessa medel skulle det innebära en väsentlig försämring av institutionernas och verksamheternas möjligheter att fortsatt erbjuda musikverksamhet av samma bredd, kvalitet och omfattning som hittills. En förstärkning har samtidigt skett med ytterligare 30 miljoner kronor (2017-2020). Enligt budgetpropositionen för 2017 var syftet att förstärka kultursamverkansmodellen och möjliggöra för fler att ta del av och utöva kultur. I budgetpropositionen för 2018 anger regeringen att den tillfälliga förstärkningen bland annat kan möjliggöra en utveckling av bild- och formområdet, som från år 2018 till5. Ds 2017:8 6. Anslaget 1:6 ap.1 ökades med 58 miljoner för 2017, med 50 miljoner kronor för 2018 och med 53 miljoner årligen för 2019 och 2020. Satsningen gäller utöver verksamhet inom kultursamverkansmodellen samt verksamheter i Stockholms län, även Berwaldhallen och Stockholms konserthusstiftelse. 15