Budgetunderlag 2019–2021 1
9. TEATER, DANS, MUSIK OCH ÖVRIG SCENKONST Priori
terade behov 2019–2021 – 2 000 tkr årligen fr.o.m. 2021 tillförs anslag 2:2 ap. 1 Bidrag till den fria scenkonsten, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse, i enligt med tidigare tillfällig förstärkning – Översyn av stöd till vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse som anges i Kulturrådets regleringsbrev Anslag 2:2 ap.1 Bidrag till den fria scenkonsten, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse uppgår idag till knappt 214 miljoner kronor, vilket innebär att anslaget har fått en välkommen och länge efterfrågad förstärkning med 25 miljoner kronor inför år 2018. Bland de aktörer som får stöd av Kulturrådet ryms teater, dans, musik, opera, musikdramatik och uttryck som performance, ljudkonst och cirkus. Inom den fria sektorn arbetar aktörer med kontinuerlig verksamhet men också tillfälliga konstellationer. Här finns även ett antal arrangörer och festivaler som är viktiga för utvecklingen av hela scenkonst- och musikområdet och som är av betydande nationellt och internationellt intresse. Det är Kulturrådets bedömning att de fria aktörerna bidrar till en ökad mångfald av uttryck och utveckling av konstformerna. Dessutom bidrar de fria aktörerna till ökad geografisk spridning i hela landet och internationellt, samt till ökad tillgänglighet bland olika målgrupper så som barn och unga. Ökningen motsvarar i huvudsak de behov som Kulturrådet tidigare har presenterat. Förstärkningen kommer bl.a. att fokuseras på att förbättra produktions- och arbetsvillkoren för de fria aktörerna på så sätt att beviljade bidrag i högre grad kommer att närma sig ansökt belopp. Dessutom kommer Kulturrådet kunna ge utrymme för fler sökande och på så sätt bidra till utvecklingen och förnyelsen inom konstområdena. Det är dock önskvärt att anslaget kontinuerligt förstärks så att Kulturrådet ges förutsättningar att beakta de löpande kostnadsökningarna inom området i ett längre perspektiv. Kulturrådet vill samtidigt understryka vikten av att den tillfälliga förstärkning av anslaget om två miljoner kronor som har gjorts för perioden 2017-2020 bör permanentas mot bakgrund av behoven om stärkt grundfi22 nansiering inom den fria sektorn. Musikalisk scenkonst, så som musikal och opera, är kostnadskrävande och förstärkningen bidrar till målet om utveckling och förnyelse inom fältet. 9.1 Översyn av anslaget till vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse Regeringen pekar i Kulturrådets regleringsbrev särskilt ut åtta aktörer av kulturpolitiskt intresse under anslag 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål ap.1. Dessa är: Dansnät Sverige, Eric Ericsons Kammarkör, Eric Sahlström-institutet, Ulriksdals slottsteater (Confidencen), Internationella Vadstena akademin, Kungl. Musikaliska Akademien, Orionteatern och Strindbergs Intima Teater. Bakgrunden till detta urval av aktörer vilar sannolikt i flera fall på en lång historia och har komplexa skäl. Kulturrådet måste dock konstatera att det är svårt att finna en tydlig struktur för det statliga åtagandet. Flera av aktörerna har varit utpekade under lång tid. Antalet har varierat något och den senast tillkomna aktören är Dansnät Sverige, som till skillnad från övriga enskilda verksamheter är ett turnénätverk för samtida dans med flera olika parter spridda i landet. Kulturrådet menar att det skulle vara värdefullt att regeringen gör en översyn av stödet till ”vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse”. En del av verksamheterna kan anses ha mer lokal och regional betydelse än nationell. Kulturrådet bedömer även att de utpekade aktörerna uppfyller de nationella kulturpolitiska målen i olika grad. En översyn av stödet har aktualiserats ytterligare genom införandet av kultursamverkansmodellen, där en grundtanke är att flytta ansvaret för beslut om statliga medel inom ett antal områden till den regionala nivån. Flertalet av de utpekade aktörerna har finansiering även från regional nivå och det vore här naturligt för den statliga nivån att föra en dialog med landsting och/eller regioner kring verksamheterna. I ett par fall har aktörer som tidigare pekades ut i gruppen ”vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse” också överförts till kultursamverkansmodellen, utifrån en samsyn mellan statlig och regional nivå. Samtidigt är det sannolikt motiverat för den statliga nivån att fortsatt peka ut vissa aktörer, nätverk eller funktioner utifrån ett nationellt, strategiskt intresse, för att exempelvis stärka vissa konstområden och värna värdefulla verksamheter. Mot denna bakgrund ser Kulturrådet skäl att göra en översyn och en långsiktig analys av det statliga