Advokaten 1
» är 2018 ringdes in fanns det 5 942 advokater i
Sverige. Olikheterna är förstås många mellan alla dessa ledamöter i Advokatsamfundet. Ett dussin av dem är verksamma i Ystad medan tre huserar i Haparanda. Vissa är brottmålsadvokater, andra är i huvudsak skiljemän. Men det finns också många likheter mellan dessa knappt 6 000 advokater. Det visar Advokatsamfundets stora undersökning om kåren och av tillståndet i kåren. Advokatundersökningen har genomförts av undersökningsföretaget Novus under perioden 9 september–9 oktober med en svarsfrekvens på 37 procent. Så vem är den typiske advokaten och den biträdande juristen? En man respektive kvinna som har gemensamt att de trivs med sina arbeten, värderar lön och arbetsuppgifter högt, lever som gifta eller sambo, och tror på advokatyrkets framtid. Knappt hälften av de svarande advokaterna arbetar i Stockholm och en sjättedel av dem är verksamma inom Södra avdelningen. 3 av 10 advokater arbetar på enmansbyrå och 13 procent av dem på storbyrå med fler än 50 anställda. 6 av 10 av de biträdande juristerna arbetar på en advokatbyrå i Stockholm, och 39 procent av dem arbetar på en storbyrå. 18 procent arbetar på en advokatbyrå med 4–9 anställda. Bland andelen anställda advokater och biträdande jurister är kvinnorna till och med i majoritet, 51 respektive 61 procent. 2012 var andelen 47 respektive 57 procent. Men den typiske delägaren är alltjämt en man; 76 procent av delägarna som svarar på undersökningen är män. Andelen kvinnliga delägare har dock ökat kraftigt de senaste tio åren: från 12 procent år 2006 till dagens 24 procent. Under perioden 2011–2015 var kvinnorna 32 procent av alla dem som blev nya delägare på advokatbyråerna. – Det går trögt men framåt med jämställdheten för advokatkåren. Men andelen nya kvinnliga delägare överstiger i dag den totala andelen kvinnor i kåren. Det anger riktningen. Och då kan man konstatera att utvecklingen går åt rätt håll, säger Anne Ramberg, generalsekreterare i Advokatsamfundet. ”Det går trögt men framåt med jämställdheten för advokatkåren. Men andelen nya kvinnliga delägare överstiger i dag den totala andelen kvinnor i kåren. Det Anne Ramberg. KVINNORNA BLIR FLER OCH FLER Advokatsamfundet har gjort liknande undersökningar både 2006 och 2012. Sedan båda dessa tidigare undersökningstillfällen har advokatkåren vuxit kraftigt, och statistiken i advokatundersökningen antyder att kvinnorna tar allt mer plats i kåren. 2006 var andelen kvinnliga advokater som svarade 24 procent. När undersökningen genomfördes 2012 svarade 30 procent kvinnor och i dag är andelen kvinnor som svarade 35 procent. OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen av advokater, biträdande jurister och advokatbyråer är en totalundersökning. Liknande undersökningar har gjorts 2006 och 2012. 2 757 webbintervjuer genomfördes av undersökningsföretaget Novus under perioden 28 28 9 september–9 oktober. Svarsfrekvensen var 37 procent. – Allt tyder på att undersökningen ger en så representativ bild av kåren som möjligt. Årets resultat visar stora likheter med den förra undersökningen, och de förändringar som skett framstår som rimliga sett till hur branschen utvecklats. Fördelningen mellan män och kvinnor, liksom mellan anställda, delägare och innehavare, stämmer också med uppgifter i Advokatsamfundets matrikel, säger Per Fernström, projektledare på Novus. ADVOKATEN NR 1 • 2018 anger riktningen. Och då kan man konstatera att utvecklingen går åt rätt håll.” anne ramberg KVINNOR TJÄNAR MINDRE ÄN MÄN Männens kraftiga överrepresentation bland delägarna är kanske en av förklaringarna till att manliga advokater och biträdande jurister har betydligt högre genomsnittlig lön än kvinnliga. Den genomsnittliga taxerade inkomsten för kvinnor är 701 000 kronor om året, eller en månadslön på drygt 58 000 kronor och för män 1 058 000 kronor om året, eller en månadslön på drygt 88 000 kronor. Den genomsnittliga inkomsten för både manliga och kvinnliga advokater är högre än genomsnittslönen för hela arbetsmarknaden – 1 071 000 kronor om året – men den dras upp av ett fåtal advokater med mycket höga inkomster. Enligt Per Fernström på Novus är i stället medianinkomsten mer rättvisande. Den ligger i dag på 750 000 kronor om året, eller en månadslön på drygt 62 500 kronor. 2012 var medianlönen 625 000 kronor om året eller 52 000 kronor i månaden. Det motsvarar en ökning med 20 procent på fyra år. Löneutvecklingen har med andra ord varit mycket bra under perioden, eftersom inflationen varit knappt 3 procent under samma period, enligt SCB:s prisomräknare som är baserad på konsumentprisindex.