Advokaten 1
AKTUELLT 6 Debatt MEDIERNA Repliker på DN.se/deba
tt DEBATT Friande dom skapade debatt Efter att Södertörns tingsrätt den 20 december 2017 meddelat att fem misstänkta frikänns i målet med en misstänkt gruppvåldtäkt i Fittja lät reaktionerna inte vänta på sig. Målsägandebiträde Elisabeth Massi Fritz kallade den friande domen ”en skam för Sveriges rättssystem” i en intervju med Sveriges Radio. I domen riktades skarp kritik mot polisutredningen och åklagarens bevisning, och den förundersökning som låg till grund för åtalet om gruppvåldtäkten har anmälts till justitieombudsmannen (JO). Göran Lambertz, tidigare justitieråd i HD och justitiekansler, skrev på sin blogg att Massi Fritz hade uttalat sig på ett grovt vilseledande sätt om målet och domen: ”Med ett sådant uttalande missleder hon människor på ett mycket allvarligt sätt. Det är förståeligt om många kritiserar och demonstrerar mot domen utifrån en tro att det som advokaten uttalar stämmer. Och därmed gör hon stor skada. Domen var utan tvivel riktig.” Även advokat Viktor Banke kritiserade kollegan Massi Fritz’ uttalande. På Twitter skrev han: ”Vill även varna för den här typen av uttalanden, som bidrar till ett omotiverat förakt för rättssystemet. Domen är inte Svenska värderingar. ”De svenska värderingarna finns i vår regeringsform” Vår främsta grundlag, regeringsformen, är det mest auktoritativa uttrycket för det svenska samhällets fundamentala värderingar. Paragrafen 1:2 innehåller värderingar som ska vara vägledande för hur samhället ska styras. Dessa formuleringar har nu börjat åberopas av rättsliga instanser, skriver Johan Hirschfeldt och Olof Petersson. En grundlags betydelse är heller inte begränV arje samhälle har sina värderingar i meningen normativa uppfattningar som direkt eller indirekt uttrycker synen på det goda samhället. Värderingar ger ett svar på frågan om hur vi bör leva tillsammans. I Sverige har dessa värderingar länge varit outtalade och underförstådda. Under senare tid har behovet ökat att uttrycka de svenska värderingarna i explicita formuleringar. Frågan är hur ett samhälle kan finna fram till och formulera en uppsättning gemensamma normer. Denna fråga har ett svar. Svaret ges av den demokratiska rättsstaten. Vår främsta grundlag, regeringsformen, är det mest auktoritativa uttrycket för det svenska samhällets fundamentala värderingar. Grundlagar beslutas av riksdagen. Riksdagen är, enligt regeringsformen, folkets främsta företrädare. Grundlagsbeslut fattas i ett öppet förfarande med mellanliggande riksdagsval. Dessutom bjuder traditionen att grundlagen ändras under bred partipolitisk enighet. Regeringsformens portalparagraf (1:1) pekar ut demokratin som en viktig beståndsdel i de svenska värderingarna. All offentlig makt i Sverige utgår från folket, lyder den inledande meningen. Fri åsiktsbildning samt allmän och lika rösträtt anges som folkstyrelsens grund. Svensk demokrati förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Att Sverige är en rättsstat kommer till uttryck i formuleringen att den offentliga makten utövas under lagarna. Nästa paragraf i regeringsformen (1:2) tar upp grundläggande värden i vår demokrati och ger en koncis formulering av några centrala delar av de svenska värderingarna. Denna paragraf – om vad det allmänna och den offentliga makten ska stå för – kom till 1976 och har utvidgats vid två senare tillfällen. Till att börja med innehöll paragrafen fyra huvudpunkter: lika människovärde Bakgrund. Ur regeringsformen 1 kap. Statsskickets grunder ○1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. ○2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande •A4 mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. ○9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. och personlig frihet, social välfärd, demokrati och skydd för nationella minoriteter. År 2002 tillkom hållbar utveckling och förbud mot diskriminering. Genom beslut 2010 togs barns rätt in och det samiska folket fick ett uttryckligt grundlagsskydd. Sedan utvecklas den här paragrafen i det andra kapitlet i regeringsformen där flera grundläggande fri- och rättigheter ges ett materiellt rättsligt innehåll. Den stöds också av bestämmelsen i 1:9 om att offentliga förvaltningsuppgifter ska skötas med saklighet och opartiskhet och med beaktande av allas likhet inför lagen. Man kan se paragrafen i 1:2 som en manifestation av vad Herbert Tingsten en gång kallade demokratins överideologi. Tidigare hade demokratin varit kontroversiell men efter en lång och konfliktfylld process blev folkstyrelsetanken gemensam för skilda politiska åskådningar. ”Man är demokrat, men därjämte konservativ, liberal eller socialist”, skrev Tingsten. Efter hand har partierna uppnått enighet också inom andra områden. Överideologin har utvidgats. I detta avseende är samförståndsandan fortfarande en levande realitet. Grundlagsparagrafens historia visar att antalet gemensamma värderingar har ökat över tid. I en del förarbeten och grundlagskommentarer kallas den här bestämmelsen för en målsättningsparagraf. Tanken är att paragrafens värderingar ska vara vägledande som ett program för hur samhället ska styras. Det har också sagts att dessa målsättningar inte är avsedda att bli rättsligt bindande, att de inte ger upphov till några rättigheter för den enskilde. Men grundlagens formuleringar av de svenska värderingarna har nu börjat åberopas av rättsliga instanser. Våra högsta domstolar har hänvisat till paragrafens innehåll vid ett par tillfällen. Det förekommer också att JO och JK åberopar paragrafen i sin tillsynsverksamhet. Rättstillämpning är inte bara en teknikalitet utan där tas alltmer sådana här värdesatser och principer in i argumentationen. Grundlagsparagrafens historia visar att antalet gemensamma värderingar har ökat över tid, skriver artikelförfattarna. Bilden: Moder Svea på vykort från 1910-talet. Foto: IBL sad till att vara en ram för underordnad lagstiftning eller för rättskipning och myndighetsutövning. Grundlagen bör få sin främsta kraft genom sin ställning i det allmänna medvetandet och genom att åberopas i det offentliga samtalet. Den som söker en koncis sammanfattning av vad som utgör svenska värderingar kan därför i första hand hänvisas till regeringsformens målsättningsparagraf. Där finner man att det är sex slag av grundläggande värderingar som håller samman det svenska samhället: ○ Det inledande stadgandet om alla människors lika värde och den enskildes frihetssfär kan ses som överordnad de övriga grundsatserna. ○ Det andra är ett programstadgande om social (personlig, ekonomisk och kulturell) välfärd. ○ Det tredje handlar om god miljö och hållbarhet. ○ Det fjärde handlar om demokrati och skyddet för den enskilde. ○ Det femte handlar om delaktighet och jämlikhet och riktar sig mot olika former av diskriminering. ○ Det sjätte gäller skyddet för det samiska folket och nationella minoriteter. Slutsatsen är alltså att det faktiskt går att Människor har förvisso olika viljor, åsikter och smak. Men enligt lagen står medborgarskapet för ”samhörighet med Sverige” och representerar ”medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen”. formulera ett antal generella men ändå relativt precisa principer som tillsammans utgör en stabil värdegrund för det svenska samhället. Men man kan också konstatera att denna värdegrund varken är skriven i sten eller är unik. De svenska värderingarna, som de uttrycks i grundlagen, har under fyra årtionden ändrats två gånger. De är heller inte unika utan återfinns i mycket också i internationella konventioner och i andra länders grundlagar. Detta betyder att värderingarna med sina anknytningar till människorättskonventioner bör kunna förstås och tas emot också av dem som kommer hit från andra länder. Den här grundlagsparagrafen bör också ses i ljuset av att lagen om medborgarskap moderniserades 2014. I en nyckelformulering heter det där att medborgarskapet förenar alla medborgare. Människor har förvisso olika viljor, åsikter och smak. Men enligt lagen står medborgarskapet för ”samhörighet med Sverige” och representerar ”medlemskapet i det svenska samhället och är en grund för folkstyrelsen”. Det är en viktig pedagogisk uppgift att förklara och konkretisera vilka värderingar som förenar oss som lever i det svenska samhället. Vår regeringsform kan här vara av stor praktisk nytta. Grundlagen uttrycker våra gemensamma värderingar och är därför en angelägenhet för alla medborgare. Johan Hirschfeldt, tidigare justitiekansler och president för Svea hovrätt, ledamot av Grundlagsutredningen 2004–2008. Olof Petersson, tidigare professor i statskunskap, ordförande för Maktutredningen 1985–1990. ”Debattörer missar detaljen i Trumps tal” Statsvetaren Kjell Goldmann svarar Ove Bring (19/12). ONSDAG 20 DECEMBER 2017 ”Vackra ord som döljer mer än de förklarar” KG Scherman, fd gd för Riksförsäkringverket, svarar Pensionsgruppen (14/12). Redaktör DN Debatt: Nils Öhman E-post: debatt@dn.se Telefon: 08-738 12 23 Twitter: @dndebatt Webb: DN.se/debatt ”De svenska värderingarna finns i vår regeringsform” I ett inlägg på DN Debatt (19/12) skrev Johan Hirschfeldt, tidigare justitiekansler och president för Svea hovrätt, och Olof Petersson, tidigare professor i statskunskap, att regeringsformen är det mest auktoritativa uttrycket för det svenska samhällets fundamentala värderingar, och att rättsliga instanser har börjat åberopa formuleringar i grundlagens paragraf 1:2 som ska vara vägledande för hur samhället ska styra. en skam för vårt rättssystem. Tvärtom visar den att vårt rättssystem med dess höga beviskrav står pall trots hårt tryck utifrån.” Anne Ramberg skrev ett blogginlägg om domen där hon menade att synpunkter om att tingsrättens dom skulle utgöra en skam för rättssystemet är inkorrekta och riskerar att skada tilltron till domstolarna. ”Jag är av uppfattningen att alla som verkar inom rättsväsendet, inklusive advokaterna, har ett betydande ansvar inte bara för att rättsväsendet fungerar på ett rättssäkert sätt, utan också att såväl rättens aktörer som allmänhet, samt media uppfattar att så sker. Detta innefattar att på ett ansvarsfullt och sakligt sätt påtala fel som begås.” SAGT ”Jag känner mig smutsig att delta i någonting som är både moraliskt och vetenskapligt tvivelaktigt.” Rättsläkaren Tommie Olofsson till Svenska Dagbladet i samband med en föreläsning om åldersbedömningar vid Rättsmedicinalverket som Migrationskollegiet i Stockholm arrangerade hos Advokatsamfundet den 21 december 2017. Lookofsky, Joseph: Understanding the CISG : a compact guide to the 1980 United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods (5. ed. Copenhagen : DJØF. 263 s.) Lundén, Björn: Samfälligheter : praktisk handbok om skatt, ekonomi och juridik (7. uppl. Björn Lundén information. 203 s.) Modéer, Kjell Å.: Det förpliktande minnet : Juridiska fakulteten ADVOKATEN NR 1 • 2018 i Lund 1666–2016 (Santérus. 565 s.) Rätten till rättvisa : om utsatta människors rättigheter och tillgång till rättvisa / Petra Hall, Lisa Pelling, red (Premiss. 238 s.) Söderlöf, Göran: Arbetsrätt för skolledare och pedagoger (2. uppl. Wolters Kluwer. 203 s.) Ullman, Harald: Entreprenadförsäkring : i anslutning till Byggsektorns standardavtal AB och ABT (Svensk byggtjänst. 213 s.) Vahlne Westerhäll, Lotta: Introduktion till psykiatrirätt : för vårdpersonal, socionomer och jurister (Gleerup. 195 s.) Wejedal, Sebastian: Rätten till biträde : om biträdeskostnaders hantering vid svenska domstolar (Department of Law, School of Business, Economics and Law at University of Gothenburg. 1031 s. Juridiska institutionens skriftserie / Handelshögskolan vid Göteborgs universitet ; 24. Diss. Göteborgs universitet, 2017) Äldrerätt : ett nytt rättsområde / Titti Mattsson, Ann Numhauser-Henning, red. (Wolters Kluwer. 176 s.) Alla nyheter hittar du på Juridiska bibliotekets webbplats www.advokatsamfundet.se/ juridiska-biblioteket 55