Advokaten 1
NYHETER Så ska jävsfrågor bedömas när biträdande
jurister och praktikanter byter byrå Två vägledningar för anställning och övergång mellan advokatbyråer. Advokatsamfundets styrelse har fastställt vägledningar om frågor som uppkommer i samband med anställning av biträdande jurister och juristpraktikanter. Vägledningarna har utarbetats av två arbetsgrupper och har därefter reviderats och fastställts av styrelsen. Bakgrunden är att Advokatsamfundets disciplinnämnd har avgjort flera ärenden som har rört intressekonflikter på grund av att biträdande jurister eller juristpraktikanter på advokatbyråer har bytt byrå. Ett avgörandena ledde dessutom till att Advokatsamfundets styrelse gjorde ett vägledande uttalande om intresseavvägning vid upptäckt jäv efter övergång mellan advokatbyråer (cirkulär nr 18/2016). I vägledningarna konstateras det att rörligheten mellan advokatbyråer har ökat på senare år. Det medför en ökad risk för intressekonflikter på grund av övergång från en advokatbyrå till en annan. Antalet disciplinanmälningar mot motpartsombud för intressekonflikter har ökat, och jävsreglerna används som processtaktiskt ökad omfattning. Liten höjning av timkostnadsnormen Timkostnadsnormen från och med den 1 januari 2018, som är beräknad enligt ny kritiserad modell, blir 1359 kronor. Regeringen har för år 2018 beslutat att timkostnadsnormen för den som är godkänd för Fskatt är 1 359 kr, exklusive mervärdesskatt, och att timkostnadsnormen för den som inte är godkänd för Fskatt är 1 034 kr, exklusive mervärdesskatt. Regeringen beslutade den 9 I vägledningarna konstateras det att rörligheten mellan advokatbyråer har ökat på senare år. vapen i det åligger den advokatbyrå som anställer en biträdande jurist eller juristpraktikant som tidigare har varit anställd vid en annan byrå att göra kontroller för att minimera risken för att rekryteringen leder till att den nya byrån måste frånträda ett pågående uppdrag på grund av intressekonflikt. Det krävs att både den gamla byrån och den som söker anställning lämnar information till den nya byrån, men det får inte innebära att tystnadsplikten bryts. Det avgörande när reglerna om ”byråsmitta” för intressekonflikter tillämpas är vilken befattning juristen har haft med advokatbyråns ärenden eller ADVOKATEN NR 1 • 2018 vilken information om byråns ärenden juristen har fått. Om det trots kontroller i efterhand visar sig att det uppkommit en jävssituation genom en biträdande jurists eller juristpraktikants övergång mellan advokatbyråer, ska således en intresseavvägning enligt styrelsens vägledande uttalande som redovisats ovan kunna göras. Relevanta kontroller och bedömning av om en intressekonflikt föreligger ska göras i samband med att anställningsavtalet ingås. Så snart biträdande juristen eller juristpraktikanten har ingått anställningsavtal med den nya byrån åligger det den nya byrån att se till att han eller hon omedelbart säger upp sig från den gamla byrån och underrättar den gamla byrån om vilken som är den nya byrån. i samband med att anställningsavtal ingås åligger det den nya byrån att upplysa biträdande juristen eller juristpraktikanten om vikten av att han eller hon inte involveras i nya uppdrag, som kan medföra att risk för intressekonflikt uppkommer under tiden fram tills dess att anställningen ska tillträdas. Det åligger den gamla byrån att under uppsägningstiden verka för att biträdande juristen eller juristpraktikanten inte involveras i nya ärenden, som kan medföra att risk för intressekonflikt uppkommer. Inför tillträdet på den nya byrån ska en förnyad intressekonfliktsbedömning göras. relevant tidpunkt för när en intressekonflikt inträffar för den nya byrån, avseende ett ärende som biträdande juristen eller juristpraktikanten haft befattning med på den gamla byrån, är när han eller hon tillträder sin anställning på den nya byrån eller vid senare tidpunkt om det efter tillträdet tillkommer omständighet som medför intressekonflikt. l Cirkulär nr 28/2017 Vägledning avseende frågor som uppkommer i samband med anställning av biträdande jurister l Cirkulär nr 29/2017 Vägledning i vissa frågor avseende anställning av juristpraktikanter Timkostnadsnormen för 2018 innebär en höjning med 1,27 procent jämfört med 2017. 9 november 2017 att timkostnadsnormen ska räknas upp enligt en ny modell som grundas på ett index för tjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik som publiceras av Statistiska centralbyrån. Underlaget för nästkommande år grundas på utvecklingen mellan de två senaste helårsutfallen för detta index. För den med Fskatt var 2017 års timkostnadsnorm 1 342 kronor. Timkostnadsnormen för 2018 är en höjning med 1,27 procent jämfört med 2017. Den genomsnittliga årliga höjningen 2009–2017 då timkostnadsnormen grundades på ett beräkningsunderlag som Domstolsverket sammanställt var 2,44 procent. Advokaten har tidigare skrivit om regeringens beslut att räkna upp timkostnadsnormen enligt en ny modell. Advokatsamfundet är starkt kritiskt mot beslutet som på sikt väntas leda till en sänkning av ersättningen till rättsliga biträden. FOTO: ISTOCK