MIN JAKTRESA att ungarna ska svälta ihjäl vill ma
n inte skjuta honor. Men detta är ett specialfall, då den tagit boskap bara sextio meter från bonden hus och bonden har småbarn. Det gör att också de statliga jägarna hade skjutit om han valt att ringa till dem. Så efter att vi pratat med Ken och eftersom vi inte sett några spår efter ungar bestämmer vi oss för att skjuta. Jag gör mig redo med geväret och letar ett läge mellan alla grenar, skjuter och katten far ner från trädet och drar iväg ner för berget. Men den lämnar ett kraftigt blodspår som tyder på en bra träff, så jag och Thore följer efter och finner katten efter cirka hundra meter. Den är i dåligt skicka efter en perfekt lungträff och jag snabbar på det hela med ytterligare ett skott. Känslorna som kommer till mig då är svåra att beskriva. En av mina stora drömmar har uppfyllts. Allt kommer på en gång: Att i denna fantastiska miljö, omgiven av vänner, få skjuta en puma som min egen hund varit med och jagat är helt otroligt, det är något jag aldrig trodde jag skulle få uppleva. Efter några minuter kommer hundarna ner och får sin belöning och massor beröm för jobbet med puman. Bonden var jätteglad över att hare framför hundarna som blev mycket mer intressant just då men när vi till slut lyckats få tag i dem bestämde vi oss för att köra vidare och låta haren vara. Vi hittade både puma- och lospår den dagen, men tyvärr även färska vargspår så vi släppte inte något mer. Nu hade det snöat ganska mycket under natten så snön gick upp till knäna på vissa ställen vilket gjorde det ganska svårt för hundarna att få bra tryck på kodjuren. Vi hittade ett spår ganska fort på morgonen och släppte Ivory och Skook. De spårade i nästan två timmar innan upptaget kom och Ivory säger inget förrän hon har kontakt med katten så jag visste att det blev full action med en gång. Två kilometer bort började nu gångstånd ”Det är något jag aldrig trodde jag skulle få uppleva!” vi lyckats få tag i puman så han inte behöver oroa sig för sina barn eller boskap något mer. När vi kom hem igen kom Ken förbi med några jägare han guidat på lodjursjakt. De hade också haft en lyckad dag med ett lodjur fällt. Dom var från USA och det blev mycket prat om jakt och hundar, sedan visade jag lite bilder från lyckade lodjursjakter hemma i Sverige. Enligt alla böcker är vår lo och deras lo samma ras men de skiljer sig på många punkter och enligt både amerikanarna och Ken påminner vår lo mycket mer om puman. Lynx, som den heter där borta är mycket mindre men har större tassar som är helt hårdbelagda under så inga trampdynor syns Normal storlek är mellan tio och femton kilo medan våra kan väga upp mot trettio och i vissa fall ännu mer. Jag vaknade tidigt som fan så plugga i hörlurarna med ljudbok på några timmer innan det var dags att kliva upp. Idag skulle vi upp köra skoter och förhoppningsvis jaga lite mer lodjur Vi lastade av skotrarna, kopplade på pulkan och började köra. Det dröjde inte länge förrän vi hittade ett lospår att släppa på, men tyvärr sprang det upp en och ståndskall om vartannat, så under tiden jag började gå åt det hållet skulle Thore hämta skotern och försöka ta sig dit med den om det gick. När jag tillslut lyckades ta mig till där upptaget kom hittade jag en slagen hare som lodjuret hade legat på under natten. När jag stod där såg jag på Garmin Astron att jag bara var 400 meter från ståndskallet så skyndade dit. Då såg jag Thore som hade gått raka spåret istället för att följa hundarna som jag hade gjort när han insett att det aldrig skulle gå att ta sig dit med skoter. Lodjuret satt högt upp i en al vilket gjorde att hundarna kunde se den så Skook stod och skrek på backen medan Ivory bara stod och titta på och undra när den skulle komma ner igen. Nu var det bara att ta sig tillbaka till närmaste väg, vilket inte var så lätt i den djupa snön och jag var redan trött efter att ha tagit mig dit. Men närmaste väg låg 1,5 kilometer bort så det var bara att börja gå igen. Vi jagade varje dag där borta och hundarna gjorde fantastiska jobb. Jag såg fler lodjursspår än jag sett i hela mitt liv. Bättre träning än så kan man inte få på en unghund och jag kan verkligen rekommendera att åka över om man vill jaga mycket lodjur, för det fick vi göra mer än jag någonsin kunnat drömma om. En dag när vi kommit från skogen tidigt var vi i Prince George och hälsade på en vän till Andy som hade massa gamla vapen från krigen. Även kompletta med rengörningkit, hölster med mera – en av dom hade till och med ett trummagasin och en kolv till. Vi besökte Fur Depot där de säljer alla sina skinn och köper fällor, snaror med >>