ning utan hund för att se blodväg och pälsväg. De
t var väldigt lite blod så skottet har inte varit bra och det blod som var hade inga luftbubblor som indikerade att det tagit i lungorna. Med tanke på vädret var risken stor att dofter och spår skulle försvinna ganska fort, dessutom hade där varit gott om vildsvin vid åteln och det fanns många spår åt alla håll, så Marcus började spåra själv med pannlampa innan han hämtade Blixten. – Första försöket gick vi omkring en kilometer innan hunden tappade spåret. Fick traska genom skogen Det var omtag som gällde och nu spårade Blixten tre kilometer innan de hittade djuret. På vägen hade Marcus hittat två sårlegor med rikligt med blod, så hans första känsla var att vildsvinet nog inte var vid liv och det var det inte heller. – Men jag har blivit lurad av vildsvin förr så jag gick ändå på helspänn! Kan de ta dig innan sista andetaget så gör de det. Jag har varit med om en galt på etthundraåttio kilo som gjorde en metkroksmanöver, gick tillbaka i spåret och anföll mig från sidan. Han dog två meter från mina fötter. Men här var djuret redan dött och fick traska tillbaka genom Marcus skogen. – Jag mig-funktionen” på klockan så hade ju aktiverat ”spåra jag använde den för att hitta tillbaka. Vildsvin lägger sig ju aldrig där det är lätt att gå utan i den tätaste skit du kan hitta. Med hjälp av klockans färgkarta kunde Marcus sedan visa jägaren på dennes karta exakt var kroppen låg så att han slapp gå den tre kilometer långa vägen ännu en gång. – Jag var trött och blöt in på skelettet, så jag ville bara åka hem. Och jag har alltid lysstavar i min hundförarväst så jag hade hängt upp en som lyser i åtta timmar i planteringen där vildsvinet låg. Det var egentligen bara att peka i rätt riktning och låta honom gå mot ljuset. TEXT: Tina Hjorth Svensson FOTO: Garmin Jag hade ju aktiverat ”spåra mig”-funktionen på klockan! JAGUARMAGASINET.SE 109